Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Näringar och taxering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
Linköping.
369
ping 82 taxerade och skattande
personer, hvilka egde
Guld....... 62 lod 3 qv.
Silfver...... 1,857 „ 3 „
Koppar..... 337 lisp. 11’4 m:k
Tenn och Messing 65 „ 6 „
Reda penningar och
varor, till värde
af....... 2,206 m:k
Hästar o. Skjut. 120 st.
Oxar . ...... 15 „
Kor....... 139 „
Ungnöt..... 81’ „
Får o. Lam ... 183 „
Getter...... 15 „
Svin....... 215 ,,
Hvaraf skulle utgå i skatt:
Rh gyllen .... 63/4 st.
Cron. Gull.... 1 lod 3’/4 qv.
Silfver......100 „ 1 V?. „
Penningar .... 525 m:k 1 öre.
Hvilket, då skatten utgjordes med
’/i, af lösegendomens värde och
då silfret här räknas 1 lod = 5
m:k, Rh. gyllen =• 9 m:k, Crongull
1 qvint = 18 m:k, gjorde en
taxerad summa af lösegendom
uppgående till 21,870 m:k. Bland de
beskattade nämnas qvalificerade;
Biskopen, Pastor, Klockaren, Djäkne
1, Skräddare 6, Skrädderska 1,
Snickare 1, Guldsmedh 1, Smeder 2,
Kopparslagare 1, Grytstöpare 1,
Tunnbindare 1, Skinnare 2,
Hattmakare 1, Skomakare 3. Högsta
förmögenhetsbeloppen hafva Per Eriksson,
Kristoffer Larsson och Simon Larsson
samt 3 andra handlande, en skräddare
och en guldsmed, biskopen och
pastor samt Per Klemetsson (fogde?),
hvilka äro taxerade till omkring
1,000 — 300 m:k. De öfriga gå
för det mesta ej öfver 100 m:k. —
Ett mynthus inrättades här af
biskop Brask, men upphörde utan
tvifvel med hans flykt.
Under 13, 14 och 1500-talen var
staden ofta utsatt för olikartade
olyckor, och den hann knappt hemta
sig från en, förr än en annan följde.
Efter dessa tider blef dock
förhållandet olika, och från 1600-talet
synes staden i någon mon hafva
förkofrat sig, icke minst genom
regeringens omsorg om densamma.
Med innevarande århundrade samt
isynnerhet under de sista
årtiondena är det likväl, som staden
egentligen gått framåt, och utvecklingen
varit af större betydenhet. Härtill
har icke minst bidragit anläggandet
af de kanalleder, som gå staden
nära förbi, bildandet af
bankinrättningar eller föreningar af betydelse
för hela provinsen samt nu senast
öppnandet af nya hamnen och Östra
Stambanan, den förre invigd den 22
september 1867 och den senare den
15 oktober 1872, dagar hvilka
i-synnerhet anses epokgörande för
Linköpings utvecklings historia.
Ar 1635 anlades här boktryckeri
af Kristian Günther, hvilken förut
haft boktryckeri i Kalmar. — En
handling af år 1682 befinnes
undertecknad af 7 eller måhända 8
rådmän, 47 handtverkare i mera
än 20 yrken och 56 andra borgare.
Under 1700-talet räknades till
stadens förmåner apotek,
boktryckeri, tobaksfabrik, en ylle- och en
linnefabrik. Staden egde då rätt till
följande marknader:
Trettondedags-måndag, Fastelagsmåndag, Tjällmo
marknad d. 9 febr., beviljad vid
riksdagen 1756, Midfastetorsdag,
Valborgamessan d. 1 maj,
Persmes-san d. 29 juni (frimarknad),
Ber-tilsmessan d. 24 aug. i Kisa,
Mika-elsmessan d. 11 okt., Britesmessan
d. 7 okt i Åtvid, Karinsmessan d.
25 nov. samt Thomasmessan d. 21
december. I början af 1800-talet
höllos här årligen marknader ao/a, ,0/5,
30/6 (Persmessan), n/10 och M/12,
Persmessan ansågs som en af de
betydligare i riket samt var så
gammal, att den finnes omtalad redan
i landskapslagen. Ännu 1863
funnos fem marknader ungefär vid
nämda tider. Från 1864 till och
med 1866 funnos endast 2
marknader, nemligen i maj och
september och från 1867 endast den i sep-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
