- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
375

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Domkyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköping. 375

dessa inskrifter hafva, såsom lätt
kan ses, tillkommit efter 1600 och
böra frånkännas all tillförlitlighet.
Uppgiften, att kyrkan blifvit
grundad 813, behöfver numera icke
hel-lei vederläggas och har antagligen
uppkommit endast för att under
katolska tiden höja kyrkans värde.
Messenius sjelf fann t. o. m.
senare skäl att misstänka
sanningsenligheten af denna uppgift. Före
domkyrkans uppbyggande
höllsguds-tjenst först i ett träkapell och
sedan i S:t Lars kyrka. Broocman
id. fi. antager, att domkyrkan
blifvit anlagd under konung Sverkers
(† 1156) tid af dåvarande
linköpingsbiskopen Gisle. I detta
antagande instämma äfven senaste
tiders förf., och det synes äfven vara
sannolikast. Med bestämdhet hafva
åtskilliga velat hålla före, att
grundvalarne till kyrkan i sin nuvarande
utsträckning blifvit på en gång
lagda samt att kyrkan blifvid utförd
efter en på förhand bestämd plan.
Så är dock icke förhållandet. "Vid
ett noggrannare skärskådande
röjes snart", säger en förf. "att det
hela icke sammanhålles af en enda,
helgjuten, konstnärlig plan. Skilda
tiders byggnadsformer stå sida vid
sida af hvarandra. Men icke
såsom fiender, icke oförmedlade. Man
spårar inom kort, att de på många
ställen så att säga genomarbetat
hvarandra, och att de yngre
byggnadskonstnärerna hyst pietet för de
äldres verk." Den äldsta delen, som
är den af långhuset, hvilken
upptages af de tre östligast belägna
pelarparen, uppfördes af en från
Tyskland inkommen byggmästare
samt blef hvälfd och täckt
under biskop Kols tid, hvilken
biskop vid invigningen af S:t- Lars
kyrka frånkände denna funtafgiften,
som då tillades domkyrkan (se S:t
Lars). Den del, som upptages af
de 2 närmast koret belägna
pelarparen, var ett tvärskepp för ett
till-ämnadt långskepp, hvilket sistnäm-

de dock aldrig synes blifvit
uppfördt efter den ursprungliga planen.
Till detta tvärhus förde tvenne
ingångar, desamma som ännu äro
belägna midt emot hvarandra å.
norra och södra sidorna. De murar,
å hvilka nämda ingångar äro, voro
då detta tvärskepps gaflar och
afslutades antagligen icke såsom nu
horisontelt utan med vanliga
gaf-velrösten. A östra sidan af detta
tvärskepp var koret uppbygdt, och
utan tvifvel kan man i de låga
bröstvärnsmurar, som nu omgifva
högaltaret å norra och södra
sidorna söka lemningar, åtminstone
i grundvalarne, till detta äldsta kor.
A hvardera sidan om koret har
äfven ett kapell varit utbygdt. Helt
och hållet obekant är, när kyrkan
först kunnat begagnas till gudstjenst,
I äldre tider var dock vanligt, att
då en stor katedral uppfördes, den
östra delen först fullbordades och
begagnades, innan den vestra hann
utföras. Så var äfven förhållandet
här, och troligt är, att denna del var
färdig vid invigningen af S:t Lars
kyrka. Med säkerhet var den
alltid färdig år 1219, enär konung
Johan Sverkerssons kröning då
försiggick härstädes. Två, måhända
tre, gånger har långhuset blifvit
till-ökadt åt vester, första gången
kanske omkring 1230, enär påfven
Gregorius IX d. 2 nov. 1232
ut-färdadade en skrifvelse till såväl
det högre som lägre presterskapet
inom stiftet, hvari de uppmanas att
på allt sätt understödja och
befordra den under hand varande
domkyrkobyggnaden, hvartill medel
trö-to. År 1245 uppmanade
Innocen-tius IV både prester och lekmän
att understödja detta för länge
sedan påbörjade arbete. Ingen
verkställighet synes hafva följt härpå.
År 1247 gaf påfliga legaten
Vilhelm af Sabina, som varit i
tillfälle att bese kyrkan, tillstånd att
halfva tionden från stiftets alla
kyrkor skulle få användas till bygg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free