Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Domkyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
nadsarbetet, hvarvid han såsom skäl
till detta medgifvande anför, att
alla stiftets kyrkor voro fullkomligen
byggda. Följande år utfärdade
biskop Lars ett öppet bref till
stiftets presterskap för insamlande af
byggnadshjelp till domkyrkan, i
hvilket bref omnämnes, att den
kostbara byggnaden icke kunde genom
egna tillgångar fullbordas samt att
påfvarne Gregorius och Inocentius
samt påfliga legaten Vilhelm
förunnat 40 dagars aflat hvardera,
hvartill han sjelf lade lika mån
ga åt dem, som något
aflemna-de. Att kyrkan under detta
arbete ändock användes till
gudstjenst kan ses deraf, att konung
Valdemar kröntes här 1251, samt att
Urban IV år 1261 lemnade tillstånd,
att under de korta vinterdagarne
hålla gudstjensten härstädes vid ’ljus.
År 1265 lemnade påfven Klemens
i bref till dåvarande biskopen
tillstånd för personer, som blifvit
uteslutne från Guds församlings
gemenskap, att på Linköpings
domkyrkas patroners dag derstädes få
bevista gudstjensten. År 1270
utfärdade konung Valdemar privilegium
för domkyrkan och år 1272
förordnades, att hvarje nyvigd prest skulle
i två år vid kyrkan inhemta
kännedom i embetsförrättning. År
1288 befallde konung Magnus, att
hälften af all tionde från
Linkö-pigs stifts kyrkor oafkortadt skulle
aflemnas till domkyrkan under
ytterligare 8 år, liksom det under
föregående 8 år till följe af
konungens med råds råde fattade beslut
skett, emedan denna kostsamma
byggnad icke kunde med egna
medel fullbordas. Året derpå
utfärdade påfven Nikolaus IV aflatsbref
för dem, som på vissa
högtidsdagar besökte domkyrkan. Äfven
under följande århundrade togs
kyrkan i hägn af de store. Så
utfärdades skyddsbref för densamma på
alla dess erhållna fri och rättigheter
af hertigarne Erik och Valdemar 1301
Linköpi ng. 376
1308, 1310 samt 1312, och år 13S1
befallde Magnus Smek, med
anförande af legaten Vilhelms bref,
angående en del tiondes utgörande från
stiftets kyrkor, att dylik
byggnadshjelp skulle på samma sätt utgå
under sex följande år, hvarefter
konungen hoppades, att domkyrkan
med Guds hjelp kunde fullbordas,
Äfven konung Gustaf I utfärdade
år 1523 ett bref till förmån for
Linköpings domkyrka.
Af ofvanstående utfärdade
förordningar kan man finna,
hvilken lång tid, som åtgått för
långhusets byggande. Under hela denna
tid förblef det ursprungliga koret
oförändradt, men år 1400 lät
biskop Knut lägga grunden till ett
nytt. Arbetet synes dock hafva
afstannat, måhända med den brand,
som 1416 öfvergick kyrkan, samt
synes först åter vara upptaget
under biskop Henrik Tidemanni tid
(1465—1500). Han införskref en
byggmästare, Gierlac, från Köln,
hvilken i öfver 30 år arbetat på
detsamma. Enligt Rhyzelii uppgift
skall en nu försvunnen stenskrift å
östra korets s. sida hafva lydt: Vi
Henrik med Guds Nådh Biskop
il/yn-cypung. Guds rena heder byggs diz
hus. Anno d:ni ch. CD. LXXIII
deo gratias. Å en sten i mellersta
koret har den kölniske mästaren
förvarat sitt minne genom denna
inskrift: or ale : pro : me : magister:
gierlac : de : colonia : fecit: istam :
capellam. Inom denna inskrift ses
S:t Petrus med gloria och nyckel
sittande. Framför honom knäböjer
en man, vid hvars fötter synas en
hammare och en cirkel. 1
kortaket läses från denna tid årtalen
1400 och 1499, hvilket senare
år kyrkan skall ha blifvit färdig.
Flera gånger hade hon under
byggnadstiden lidit af eldsvåda
såsom 1416, då vattentaket genom
åskslag antändes, och lades i aska,
äfvensom 1422 och 1490. Det yttre
taket, som lutade starkt åt båda si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
