- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
377

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Domkyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköping. 377

dorna och åt östra ändan, skall först
hafva varit af bly, hvilket vid
någon eldsvåda nedsmält, men
emellan 1516 och 1522 försågos såväl
kyrka som torn af biskop Brask
med koppartak. Detsamma var
brutet i tvenne afdelningar. År 1546,
den 18 maj, förstördes taket
äfvensom inredningen ånyo genom
åskeld. Kyrkan, som genom Westerås
recess förlorat större delen af sin
förmögenhet, kunde nu icke
iståndsättas utan allmänt understöd.
Gustaf I anvisade då kronotionde till
dess vidmakthållande, och
tillerkände dessutom 1548 medel till
hennes iståndsättande, hvarjemte han
1552 befallde, att dåv. biskopen
skulle införskrifva en skicklig
mästare, som kunde förfärdiga ett
passande ornament framför altaret. År
1567 afbrändes kyrkan ånyo,
hvarefter den täcktes med halm. I en
skrifvelse till Johan III klagade
domkapitlet öfver, att kyrkan
hotade med nedstörtning, emedan
tak-hvalfven, förstörda af flera års ’snö
och regn remnat alltigenom, samt
att långmurarne lutade till fall.
Konungen befallde då, att allmogen
från fyra kringliggande härad skulle
en viss dag inkomma för hvalfvens
rengöring, samt att kyrkans
förbättring skulle med allvar
företagas. Hvalf och murar
sammanbun-dos då med ankarbjelkar, och ny
takstol uppsattes i
öfverensstämmelse med den afbrunna och
betäcktes med bräder samt sedermera
under Gustaf II Adolfs tid med
spån. Efter denna reparation läses
i korets tak: Stormegtiate Högborne
Förste Her Johan Then thridie,
Suerghis Göthis Wendhis Konungh
medh Sino högborne Förstinna
Suerihes Drotningh : D : Katharina
haffue thetta hederliga Tempel
för-nuia lathit uthi sinss högloffligh
Regemenihes Thid : Anno : JJni :
1581: Laus: Deo :,in excelsis.
Kyrkans iståndsättande fortsattes äfven
efter Johans död, och 1596 blefvo nya

bänkrader uppsatta. Vid den stora
eldsvådan år 1700 skonades kyrkan.

Kyrkan hade år 1434 icke något
torn, åtminstone i vester.
Sedermera fick hon trenne. De två
mindre, båda lika hvarandra, voro
belägna i öster öfver koren samt
uppförda 1615. Det största åter var
beläget å taket, nära vestra gafveln.
Alla voro af trä och åttkantiga.
Från 1623 fanns äfven söder om
kyrkan en hög klockstapel, i
hvilken storklockan och S:t
Larskloc-kan hängde. Såväl tornen som
stapeln funnos qvar ännu 1755. Af
det största tornet, som
ursprungligen haft en höjd från marken till
spetsen af 230 fot, var dock större
delen för ålder nedtaget, och endast
en del qvarlemnadt för slaguret.
Både slagur och klockor flyttades
nyssnämde år till det vid vestra
gafveln då nyuppförda tornet. Före
detta torns uppförande hade denna
gafvel, som var kyrkans
hufvud-fasad, en särdeles präktig
anordning med trenne portaler och ett
rosettfönster samt, såsom det blifvit
berättadt, ursprungligen öfverst en
altan, till hvilken man kunde gå
ut från vinden. Nämda torn
uppfördes under åren 1747—1758
efter ritning af öfverintendenten, frih.
Karl Hårleman. En del sten till
detsamma togs från ett af
klosterhusen vid Wreta,) och till grunden
användes täljsten från den utmed
s. lilla porten belägna gamla
sakristian, som då nedbröts. Ehuru
detta torn, då det uppfördes, ansågs
"vackert", har man i våra dagar
beslutat att nedbryta detsamma såsom
helt och hållet vanställande och utan
harmoni med den åldriga
katedralen, detta oaktadt tornet i den
ståtliga inskriften kallas kongl,
öfver-intendentsembetets eviga
minnesvård. Tornet, sådant det nu är,
har murar af 150 fots höjd, nederst
7 och öfverst 5 fot tjocka. Taket
är nästan platt, med ett kors
öfverst på en kopparglob af 6 fots

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free