- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
382

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Domkyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköpi ng. 382

omfattning, den praktfulla
korsblomman, som pryder gafvelröstet
samt de små sidotornen äro af
huggen kalksten, till vissa delar
finslipad. De aderton fot höga
portarne äro, liksom till de tvenne
andra å långsidorna belägna
portalerna, af ek. Den sydöstra
portalen, som har en skarpt spetsbågig
betäckning, är perspektiviskt
anordnad med fyra fristående
kolonner å hvardera sidan, mellan hvilka
uppgå fasta rundstafvar. Socklar
och listverk äro af granit, baser,
kolonner, kapitaler och hvalfslag
äro af finhuggen kalksten. Äfven
portalen å norra sidan är
perspektiviskt anordnad med två kolonner
emellan rätvinkliga hörn.
Murhörnen fortsättas i den rundbågiga
öfverhvälfningen och hafva mellan
sig rundstafvar af samma diameter
som kolonnerna. Yid reparation af
denna port utfördes socklar, pelare
och listverk af nyhuggen sten men
det gamla dörrfältet och
portvand-styckena bibehöllos. Den i
sträf-pelaren vid denna port befintliga
bilden af Petrus*) återinsattes
vid denna reparation på sin gamla
plats.

Om det yttre af kyrkan gör ett
mägtigt intryck på åskådaren, så
gör det inre det i ännu högre grad.
Visserligen är nu all den glans
borta, som under katolska tidens
dagar här utvecklades, då templet var
uppfyldt af helgonbilder och
praktfullt smyckade altaren**), fönstren

voro behängda med dyrbara
sidengardiner, och de till en del
ftirgyl-da pelarne vid högtidliga tillfällen
pryddes af en tjock guldkedja samt
då på altaret stod frälsarens bild i
öfvernaturlig gestalt, derjemte
be-prydt af ettdyrbart kristallkors. Ögat
mötes numera icke af en mångfald
strålande vaxljus. Välluktande
rökelse och myrrha uppfylla icke
tem-pelhvalfven. Från de talrika altaren
förnimmas icke såsom fordom de
messor, hvilka knappt någon stund
på dagen tystnade. Allt detta är
borta. Och ändock lyftes sinnet
af det vördnadsbjudande allvaret i
denna tempelsal. När man ser
dessa

"hvalfvens sköna massor burna af
jättelika pelare
"liksom små himlahvalf på starka
at-lasskuldror"

erfar man en känsla af helig
högtid. Man känner inom sig, att här
är en Guds boning. Så bjuder än
i dag gångna seklers fromt
brinnande religionsifver, som mägtade
åstadkomma detta värdiga tempel,
oss till djup andakt.

Sådan kyrkan nu befinner sig har
den, tornbyggnaden oberäknad men
med det tresprångiga koret, till det
inre en längd af 329, en största
bredd af 97 och en största höjd af 60
fot. Hon upplyses af trettio
emellan stödjepelarne och ofvanför
ingångarne belägna fönster, alla olika
hvarandra och hvart och ett för
sig mästerverk i skönhet och pryd-

*) En bild af Paulus har äfven funnits i sträfpelaren öster härom, men
denna bild är for längesedan förstörd.

**) Förutom högaltaret hafva här funnits följande 24altaren och prebenda:
S:t Laurentii, instiftadt af biskop Laurentius 1238; Omnium sanctorum, hvarvid
biskopen skulle förrätta messan; S:t Nikolai, stiftadt af biskop Benedictus 1224
och hvarvid domprosten borde messa; S:t Thomæ, hvarvid arkidiakonus höll
messan; S:t Margareta, der dekanus skulle messa; S:t Magdalenæ, der
Succen-tor höll messa; Ressurectionis, hvarvid diaconi sjöngo messan; S:t Petri
Marty-ris; Annunciationis; S:t Mikaelis; S:t Egidii; Miraculorum; S:t Laurentii N:o 2;
S:t Sigfrids stiftadt af biskop Bååt 1320; S:t Erici af samma stiftare; S:tBirgittæ
af biskop Boetius 1400; S:t Andreæ; S:t Barbaræ af biskop Brask; S:t Gertrud af
M. Henrik Succentor 1515; S:t Catharinæ; S:t Olavi Regis et Martyris;
Hundabergs, stiftadt 1518, Novi chori Australis et Borealis samt Sacrum Auroræ,
instiftadt jungfru Maria till ära af biskop Henr. Tidemanni 1480. Ett par af dessa
altarbord finnas ännu qvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:30:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free