- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
388

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Domkyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköpi ng. 388

skulle den bestått af "578 hemman,
158 tunl. stadsjord och äng till 134
lass hö,’ oberäknadt en ansenlig
mängd årlig spanmål från
mångfaldiga kyrkosocknar,! som utgjorde
nära J/io M* Östergötland och ett
ungefärligt värde af 5,000,000 rdr
bko". År 1543 utgjordes Linköpings
domkyrkas och prebendens god3,
räntor och tionden af 226 åkrar,
ängar och tomter med årligt utsäde
af 127 thön och 3 span korn, 552
landbönder ’och lägenheter med en
afrad och gingärd af landbönderna
af 315 m:k 3 sk. danska penningar
(häruti tomterna äfven inberäknade),
1,144 thön. 4 sp. korn och råg, 12
tunnor 11 pund smör, 813
dagsverken, 169 körslor, 259 lass ved, 2 fat
jern, 263 alnar lärft, 6 lisp. humle,
50 lass hö, 82 får och 56 höns,
hvartill komma kyrkor med sina
tionden: 222, hvaraf utgick kanikedel:
378 thön, 2 span; spetals och
själa-gårdsdel: 116 th., 2 sp. och
biskopsdel: 94 th., 1 sp. korn *). Genom
den successivt fortgående
reduktionen hade emellertid redan nämda år
större delar häraf eller alla
kyrkogodsen, två prelaturer och tio
pre-benden blifvit indragna till kronan.

Kyrkans bestämda inkomster för
närvarande äro 12 t:i’ säd, hälften
korn och hälften råg af domkyrkans
forna qvarn i Tannefors;
arrendemedel för Tannefors f. d.
pappersbruk, hvilka 1876 utgjorde 336
kronor; kronotionden hvilka samma år
voro från Kalmar län 534 kr. 23 öre,
från Linköpings län 2,383 kr. 15 öre
och från Jönköpings län 325 kr. 33
öre; arrendemedel för en mindre
gård hvilken domkyrkan erhöll i
utbyte mot afstådd tomtandel till
Kungsgatan, 130 kr., utgörande
tillsammans med 1875 års tomtören å
domkyrkans forna gårdar 2 kr. 41

öre en inkomst för år 1876 af 4,121
kr. 72 öre, hvartill kommo
inkomsterna af kollekter, bänkrum, klockor,
likvagnar m. m. samt tillskott af
församlingens ledamöter. Kyrkan
eger det nära densamma belägna
stenhus, hvilket fordom varit d. s. k.
Jungfru Maria kapell. Nämda hus
användes som materialbod.

Kyrkan omgifves af en trädbeväxt,
öppen plats, hvilken förr varit
använd som griftegård för både
stadens och S:t Lars församlingar. Den
omgafs till år 1815 af en ringmur,
hvilken då borttogs samtidigt med
det nordost om kyrkan belägna
.benhuset, hvarefter likstenar och
grafhögar undanröjdes och marken
planerades. Begrafnigsplatsen
flyttades redan 1812 till sitt nuvarande
ställe utanför och vester om staden.

De tvenne öfriga inom staden
belägna kyrkorna äro S:t Lars- och
Hospitalskyrkan. Den förstnämda
omtalas i nämda sockens beskrifning.

Hospitalskyrkau,, hvilken är en
lemning af det här varande
Bernhar-dinerklostret. Ett af nämda klosters
hus inrättades nemligen under
konung Johan III:s tid till kyrka i och
för hospitalets räkning. År 17711
blef hon ombyggd på den gamla
grunden för en kostnad af 16,500
daler kmt. Kyrkan är af tegelsten
med torn och sakristia. I tornet
hänger en mindre ringklocka. Ett
mindre orgelverk finnes. Predikstolen
är uppförd öfver altaret. Sedan
hospitalet på 1770-talet förflyttades till
Wadstena, öfverlät serafimergillet
kyrkan år 1785 till Linköpings stad
mot skyldighet att underhålla
densamma. Gudstjenst hölls derförut
af en af staten aflönad prest, men
sedermera merendels af
slottspredikanten, som härför erhöll kollekter
och influtna medel för bänkrum.

*) Af. tionden äro här endast upptagna beloppen af de kanikedelar, som
utgingo från Östergötlands och några få Småländska kyrkor. Dessutom hade dock
kapitlet haft kaniketionde från Smålandsdelen af Linköpings stift, så att hvar och
en af de större kanonierna haft ett härad till sin uppbörd. Se vidare härom:
Sveriges inre historia från Gustaf I af Hans Forssell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free