Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Läroverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
Linköpi ng. 392
tor ombyttes redan 1633 hvarje år,
och af ofvannämde ämnen fick
fysiken lemna rum för grekiska
språket, och det latinska sammanslogs med
lektionen i retoriken. Förutom
lekto-rerneellerläsemästarne, såsom de
kallas i 1633 års enskilda skolordning*)
funnos fyra hörare, en sångmästare
och en skrifmästare. Ynglingar
intogos på skilda tider af året,
alltefter som de tillströmmade från de
mest skilda orter, "Hallandia
Dan-orum", Trahery i södra Småland och
Kalmar ända till norra
Westergötland, Wermland, Nerike, t. o. m.
en och annan från Stockholm,
Roslagen och Upsala. Under
gymnasiets första 12 år intogos tillsammans
1,607 lärjungar. Läsåret 1639—40
var antalet gymnasister 204,
skolgossar i högsta klassen 127, i de
öfriga i ordning 88,105, 99, i
skrif-vareklassen 120 samt abcdklassen
49, summa 792. Af dessa
förflyttades ’till högsta klassen 40 och
derefter i ordning 50 af 105, 44 af 99
och 30 af 49. Ursprungligen var
icke ämnadt, att gymnasium skulle
blifva ett från skolan skildt
läroverk, men såsom af titeln till 1633
års skolordning kan slutas, voro de
skilda redan år 1633, och från år
1640 finnes omnämdt, att 26
lärjungar intogos på gymnasium från
skolans högsta klass, hvilken var den
l:a, under det den 4:e var den
lägsta. Genom 1649 års skolordning
skildes skolan bestämdt från
gymnasium. Detta var den första
kungliga skolordning, som utkommit, och
samtidigt med densamma anslogos
äfven medel af kyrkotionden till
skolornas underhåll. Vid Linköpings
gymnasium anslogos löner åt 7
lektorer och 2 adjunkter; vid
trivialskolan åt rektor, konrektor, 3
kolleger och 1 apologist. År 1787
tillkom en lektor i medicin och natu-
ralhistoria, som dock indrogs 1797;
år 1834 sattes den ena lektorn i
teologi på indragningsstat men
fortfor likväl att finnas till 1847.
Under åren 1810—15 var den
historiska lektionen obesatt. Skolans
lärare ökades till 5. Genom 1820
års skolordning blef skolan högre
lärdomsskola på 4 jemte apologistskola
på 2 afdelningar, hvilken senare
från 1842 äfven blef en s. k. högre
på 3 afdelningar. Genom 1849 års
förordning förenades samma år
lärdoms- och apologistskolan till ett
läroverk med 6 klasser, hvarefter
gymnasium härmed förenades 1857
till d. s. k. Högre
Elementarläroverket. Gymnasium hade 1633 tre
afdelningar, senare och till 1834 fyra,
derefter och till 1840 åter tre,
hvarefter fyraårig kurs ånyo infördes.
Gymnasisternas antal voro 1762:
104, 1768: 138,1803:70,1818:161
på 1820-talet: 120 på 1830-talet
80—100, 1845: 70, 1855: 82,
hvaraf 14 aflade afgångsexamen. Vid
skolan voro lärjungarnes antal 1845:
134 hvaraf 47 i lärdomsskolan, 1855r
216 och 1865: 489.
Hvarest skolhuset i äldsta tider
varit beläget, känner man icke. Vid
gymnasii grundande påbyggdes
emellertid ett vid södra sidan af
dom-kyrkogården beläget gammalt
stenhus, der mathållning förut skallha
varit åt dem, som tjenstgjorde vid
domkyrkans många altaren. Gymnasium
förlades till öfra våningen och
katedral- eller trivialskolan till den
nedra. Nämda hus reparerades på
1670- och 80talen. Vid branden år
1700 gick det emellertid förloradt,
och skolan förflyttades till
domkyrkan, sedan den icke, såsom ämnadt
var, kunnat inrymmas på slottet.
Det nya skolhuset blef färdigt redan
på hösten 1701. Vi anföra här de
*) Denna skolordning, som ännu finnes i behåll, bär titeln "En liten
Un-dervisningh om Gymnasio och Paedagogio i Linköpingh skriffvin then 17
Novem-bris An. 1633 aff D. 1). Johanne Bottwidi Episcopo Lincop. och åhret ther effter
af Consistorialibus och Gymnasij Lectoribus öffversedh och wedhertagen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
