- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
393

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Läroverket - Stiftsbiblioteket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linköping.

Linköping. 393

steninskrifter, som stodo att läsa
öfver tvenne af dörrarna:

Anno 1700 d. 30 Januarii horrendo
incendio una cum meliori urbis parte,
ita labeiactata fuit hæc domus ut
tri-stem minaretur ruinam & de ejus
re-stauratione multi desperarent.

Sed auspiciis & munificentia
øZoriosis-simi Regis nostri CAROLI XH moxab
ex tre mo occasu vindicata, atqve in
for-mam hane longe pristina splendidiorem
restituta est. 8 mensibus toto opere ad
diem usque 20. Augusti ann. 1701.
fe-liciter consummato. Vivat Rex! vigeat
pax’. floreant studia!

På väggarne i lärosalarne funnos
äfven en mängd inskriptioner på
hebreiska, grekiska och latin, af
hvilka vi anföra följande i
öfversättning: Lyd lagarne, haf aktning
för lärare. Hedrande är att vara
lärd men fattig. En lärare förlorar
sitt anseende, om han icke med
ef-terdömet af en hedrande vandel
bekräftar sin lära. Att vara alltför
nogräknad alstrar örontasslare, m. fl.

Detta skolhus var mindre än det
föregående, och det blef äfven snart
för trångt. Det var dèssutom så
illa uppfördt, att det redan år 1784
var förfallet. En del af
lektionsrummen lågo dessutom till en del
under jorden, "hvilket höst och vår
förorsakade vattenflöde från
kyrkogården och gatan". En ny
skolhusbyggnad blef derför beslutad, och
ritningen till densamma stadfästades
äfven 1799, men de tillgängliga
medlen voro otillräckliga. Man inköpte
då istället rådhuset eller f. d.
residenshuset (se ofvan), hvilket
reparerades, hvarefter man v. t. 1804
flyttade ur det gamla skolhuset, som
sedermera försåldes till
frimuraresamfundet. Det nya skolhuset
användes emellan 1830 och 1857
uteslutande för gymnasii räkning med
undantag af ett par rum, söm
användes till konsistorium. Sedan 1820
års skolordning utkommit, blef man
betänkt på uppförandet af nytt
skolhus, hvartill ritning stadfästades 1827.
Detsamma uppfördes äfven för en

kostnad af 40,000 rdr rmt och blef
färdigt 1830 samt invigdes den 29
sept. följande år.

Ifrån år 1857 begagnades
gym-nasiihuset och skolhuset gemensamt
af det då förenade läroverket.
Gym-nasiihuset jemnades med marken år
1865, och skolhuset användes nu
mera med k. tillstånd af d. 15 april
1863 delvis för domkapitlets
räkning och delvis till inrymmande af
stiftsbiblioteket. — Den till
elementarläroverket hörande
gymnastiklokalen blef färdigbyggd år 1824.
Der-förut fanns en gymnastik uppsatt
under bar himmel å borggården.

Stiftsbibliotekets hus eller det
gamla skolhuset, beläget nära och
nord-vest om domkyrkan, består af en
två våningars stenbyggnad, sedan
år 1875 betydligt tillökad åt vester.
Ingångarne prydas af två fristående
kalkstenspelare, som uppbära en
mindre altan, å hvars framsida
läses å marmorskifvor, å den äldre:
Carl XIV Johans XII regeringsår
och å den nya: Oscar II:s IV
regeringsår. I nedra våningen af det
gamla huset inrymmes domkapitlets
embets- och arkivrum. Den öfriga
delen upptages af stiftsbiblioteket,,
som dock icke ännu helt och hållet
är hitflyttadt från sina gamla rum i
domkyrkotornet. Till denna
förflyttning och till bibliotekets
ordnande har emellertid k. maj:t
genom resolution af den 28 Juli 1871
anvisat särskildt anslag. Under
midten af huset äro tvenne hvälfda,
djupt under jorden belägna källare
från klostertiden (se sid. 365) med
nedgång från en af korridorerna.

Redan i äldre tider fanns här ett
bibliotek, som man kan se deraf,
att Sigfrid Erkedjekne i Linköping
år 1215 gaf dit alla sina juridiska
böcker, omkring 10, uppräknade i
Dipl. Sv. p. 181. Denna
boksamling har dock icke lemnat spår
efter sig i det närvarande, och fanns
något häraf qvar vid biskop Brasks
affard synes icke otroligt, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/1/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free