Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mantorp, säteri - Mantorps jernvägsstation - Marieborg, egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mantorps jernvägsstation.
Marieborg. 17
torp med Mark och Wimne B m.
säteri. Mantorps öfriga förmåner
bestodo vid samma tid uti 30
tunnors utsäde, 160 à 170 lass hö,
nödtorftigt mulbete, någon löfskog,
ståtlig trädgård, en väl anlagd
humlegård, 8l/a underlydande
frälsehemman och 2 rusthåll, 2 mjölqvarnar,
1 sågqvarn, 5 rå- och rörs torp,
10 andra dagsverkstorp samt en
mängd backstugor, hvars åboar till
en del sysselsattes i trädgården. I
början af detta århundrade hörde 7*/2
hemman dels frälse, dels skatte
härunder. Säteriet hade då åker till
80 tunnors årligt utsäde. —
Afståndet till kyrkan är 0,1 mil.
Mantorps jernvägsstation är belägen å
egorna.
Mantorps jernvägsstation, förut
kallad Ubbarp, är belägen 0,9 mil
norr om Mjölby och lika långt s.
om Bankeberg. Afståndet till de
närmaste gästgifvaregårdarne är 1
mil till Bankeberg och 1,1 till Mjölby.
Marieborg, egendom i Östra
Eneby s:n af ’Bråbo h:d. Denna
egendom, som förr varit en by med
namnet Berga, var då, såsom
vanligtvis skiftad emellan en mängd
olika egare. År 1652 tillbytte sig
k. rådet och fältmarskalken, grefve
Axel Lillje tvenne gårdar härstädes,
hvilka då från kronan blefvo till
frälse utbytta. Desamma innehades
1687 jemte en annan frälsegård af
assessoren Louis de Geer och 1725
af hans arfvingar. De ännu
underlydande Klingstad och Bisketorp
hafva äfven haft samma egare, men
hörde förut under 1500-talet under
Norsholm. En half gård i Berga
egdes 1687 af Sten Arfvidsson (Natt
och Dag). Enligt ett
egodelnings-instrument innehades Berga 1758
bland andra af ryttmästaren Joh.
Adelsvärd, inspektor Malmberg,
öfverstelöjtnanten, grefve Sperling och
öfverkammarherren, frih. Joh. Jakob
de Geer. Omkring år 1763
öfvergingo alla dessa lotter dels genom
köp och dels genom byte till hof-
rättsassessoren Karl Nikolaus
Wadström (se Björnviken), som
bebyggde egendomen till herregård och
uppkallade densamma efter sin
hustru Maria Blomberg. År 1770
öfvergick den till hofintendenten
Alexander Karl de Bronikovsky,
hvilken redan 1772 öfverlemnade den
till ministern, friherre Fredrik
Ulrik von Friesendorff och hans hustru
Beata Sofia de Geer, dotter till
friherrinnan Eva de Bronikowsky och
hennes man i företa giftet, de Geer.
I v. Friesendorffska ättens ego
förblef Marieborg till 1815, då det
såldes af enkefriherrinnan Charlotte
v. Friesendorff till öfversten,
sedermera generalmajoren, grefve Karl
Melker Strömfelt († 1857), från
hvilket det 1831 öfvergick till
grosshandlaren Jakob Philipson. Tillhör
för närvarande godsegaren C. O.
Philipson.
Egendomen är belägen vid
Motala ströms utlopp i Bråviken eller
vid den s. k. Marieborgsfjärden.
Den består af Marieborg 3 mantal
med Klingstad eller Klingstadberg
’/j och Bisketorp 1/l m., allt
frälse. År 1814 var egendomen taxerad
till 16,250 rdr bko, 1839 till 24,250
rdr bko och 1871 till 140,000
kronor. — I början af 1840-talet
införskrefs till egendomen en stam
holsteinska kor af Friesisk ras,
som till stör fördel blifvit spridd i
landet och angränsande provinser
och ännu oblandad existerar. — I
den s. k. Ekbacken, belägen
bredvid jernvägen, som stryker öfver
egorna, finnes en familjegraf samt
lemningar efter ett kapell. Denna
familjegraf lät assessor Wadström
mura samt deröfver uppföra det
omnämnda kapellet. Vid
egendomens försäljande öfvergick kapellet
med dess silfver och ornamenter
samt halfva grafven till den nye
egaren. Den andra hälften deremot
undantogs såsom familjegraf för
Wadströmska ätten. Hvad
kapellet angår råkade det under tider-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
