- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
45

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala socken - Motala ström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Motala ström.

Motala ström. 45

garne äro tillföljd af mekaniska
verkstaden och de andra industriela
anläggningarne af flera slag. År
1871 funnos inom socknen 13
mjöl-qvarnar, 4 sågar, 1 tegelbruk, 2
sandstensbrott, 6 ångbrännerier m. m.
Utsädesbeloppet är 2,017 tunnor
spanmål och 5,423 t:r potatis. Af
djur framfödas här 172 hästar, 342
oxar, 39 tjurar, 842 kor, 98
ungnöt, 406 får, 5 getter och 305
svin-kreatur.

Motala socken har från
reformationstiden och till år 1699, liksom
det nu åter är (se Motala köping)
varit eget pastorat, men sistnämde
år kom den såsom annex under
Winnerstad. Prestgården var då
belägen å Bispmotala kungsgårds
egor, men lades då, 1699, under
kungsgården.

Inom socknen finnes postkontor
vid Motala och Motala verkstad.

Motala ström. Denna elf är
otvifvelaktigt en bland Sveriges
vigtigaste vattendrag. Icke blott att den
är det enda utflödet för Wettern,
utan den är derjemte afledare för
de betydande vattenbassiner, som
sjöarne Boren, Norrbysjön, Roxen och
Glan bilda i det mellersta
Östergötland samt för de ofantliga
vattenmassor, som Roxen upptager genom
Svartån, Lillån och Stångån samt
Glan genom Finspongs och
Hadde-boåarna för att ej nämna den mängd
mindre tillflöden, hvilka tillstöta
under elfvens lopp genom landet.

Från innersta hörnet af
Vårviken går Motala ström under ett
slingrande lopp i nordostlig riktning
med en längd af öfver 0,5 mil ini
Boren. Från östra hörnet af denna
sjö utrinner strömmen i östlig och
sydostlig riktning med en längd 0,5
mil till den en half mil långa
Norrbysjön. Härifrån utströmmar
elf-ven med 1 mils längd i sydostlig
riktning till Roxen, från hvilken
sjö den tager sin riktning först åt
norr under 0,5 mils längd till
Kimstad och derpå åt nordvest 1 mil

till Glan, dit den utrinner vid
Rib-bingsholm. Från sjön Glan
fortsätter strömmen under flera
slingringar åt öster till Norrköping. Tio
mils färd utanför denna stad
utrinner den i Östersjön. — Bland de
flera fall, som strömmen under sitt
lopp gör, äro de förnämsta det vid
Motala, de emellan Boren och Roxen
befintliga Kungsnorrby- eller
Näsbo-fallen och Malfors, emellan Roxen
Glan Kimstad och Skärblacka fall
samt emellan Glan och Bråviken,
Fiskeby och Norrköpings fall.

En egendomlig naturföreteelse med
Motala ström är, att den
understundom brukar helt och hållet stanna
sitt lopp. Första gången denna
händelse finnes antecknad är år
1291, då den stannade både/vid
Motala, Norrköping och Fiskeby.
Samma fenomen har äfven inträffat 1316,
1566, 1576, 1581, 1584, 1586,1589,
1595, 1604, 1621,1638.1639,1647,
1656, 1660, 1661,1682,1683,1685,
1686, 1693, 1704, 1705, och 1706,
1708, 1713,1728,1737,1745,1746,
1747, 1748, 1757,1779,1783,1784,
1786 o. s. v. Åren 1661, 1682,
1685 och 1686 stadnade den
endast vid Motala, 1683 både vid
Motala och Fiskeby, 1693,1704 och
1707 endast vid Fiskeby, 1704
äfven vid Kimstad och Skärblacka samt
1706 äfven vid Kungsnorrby o. s. v.
Under de sista trettiotalen af år har
den stannat i sitt lopp fyra olika
gånger, senast d. 2 januari 1862,
då fenomet varade vid Motala
under 16 à 18 timmar, och den 26
November 1875, då vattnet
ungefär samtidigt stannade såväl vid
Norrköping som Motala. Sedan
vattenståndet under flera veckor varit
mycket lågt minskades
vattenmängden d. 26 nov. på en gång så
betydligt, att de af vattenkraft drifna
fabrikerna måste inställa sin
verksamhet. Följande dagen saknade
strömbädden ofvanför jernbron på
de flesta ställen helt och hållet
vatten. Bottnen och stenarne derå voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free