Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia - Indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 . Norrköping.
Norrköping.
qvarteret delades i tre
brandmästerskap, neml, Rådstugan med 16, S:t
Olof med 15 och Jernvägen med
23 qvadrater. Dalsqvarteret
utgjorde endast ett brandmästerskap
med 19 och Bergsqvarteret ett med
16 qvadr. Norra qvarteret delades
i Borgarehögen med 23, Kåkenhusen
med i6 och Nya staden med 20
eller tillsammans 148 qvadrater.
De förnämsta gatorna vid midten
af förra århundradet voro S. V. och
N. Storgatorna, och torgen voro
Gamla, Tyska, Saltängs- och
Samtals-, förut kalladt sqvallertorget.
Broarne öfver strömmen voro Bergs-,
Saltängs- och Gamla bron samt en
enskild bro, som förde till
messings-bruket. Tullarne voro fyra, af hvilka
sjötullen var belägen i öster och
de tre landttullarne i norr, söder
och vester. År 1784 utgjorde
stadens omkrets en längd af 18,600
fot.
De under detta århundrade timade
eldsvådor hafva icke rubbat stadens
hufvudplan, men hafva likväl
bidragit till dess regelbundenhet och
prydlighet. Huru hastigt staden
under nyare tider blifvit bebyggd ser
man af att- efter de ofvan omnämde
eldsvådorna voro år 1832 ett antal
af 439 tomter af 1,137 obebyggda
under det 1838 endast 365.
Stadens nuvarande indelning är
lika med den under 1700-talet, men
qvadraternas antal enligt 1876 års
karta är 173, hvaraf 52 i Strand,
19 i Dals, 20 i Bergs och 82 i Norra
qvarteret. Af dessa äro dock flera
ännu obebyggda. År 1871 var
qvadraternas antal 152, hvaraf 52 i
Strand, 19 i Dal, 20 i Bergs och
61 i Norra qvarteret. Stadens torg
äro Karl Johans, fore 1849 kalladt
Saltängstorget vid n. ändan af Oskar
Fredriks bro, Samtalstorget vid
Bergsbrons n. ända, Tyska torget,
vester om Tyska kyrkan, Nya torget
mellan Trädgårds-, Hospitals-,
Generals- och O. Kyrkogatorna, Gamla
torget vid Gamla Rådstugu- och
Repslagaregatan, Fisktorget vid s.
ändan och vester om Oskar Fredriks
bro, Kanontorget norr om
Tullkammaren och Dalstorget icke långt
från Eleinentarläroverkshuset.
Stadens gator, hvaraf de flesta erhöllo
sina nuvarande namn 1769, äro följ-:
Allé-, Bred-, Bregsholms- och
Brodd-gatan, N. och S. Bryggaregränd,
But-, Dals- och Dragsgatan,
Dragsgränd och Drottninggatan, stadens
förnämsta gata, förut kallad
Storgatan och i sin helhet öppnad 1648,
Garfvare-, Generals-, Gods-, Gryts-,
Gymnastik-, Hamn-, Handtverkare-,
Hospitals-, Hotell-, Jernvägs- och
Jernbrogatan, Jungfrugränd,
Kaptensgatan, Klockgjutaregränd,
Knäp-pingsborgs-, N. och V. Kungs-, N.
S. och Ö. Kyrko-, Källvinds-, Lots-,
Lunt-, Magasins-, 0. och V.
Magasins* samt Matrosgatan, Muakgränd,
Mätare- och V. Nygatan,
Orangeri-och Packhusgränd, Pers-, N. S. och
0. Plank- och Prestgatan, N. och
V. Promenaden, Qvarn-, Repslagare-,
Rodga-, Rådstugu-, G:la Rådstugu-,
Saud-, Sjötulls-, Skeppare-,
Skol-och Slottsgatan, Slottsgränd,
Smed-je-, Stall-, Strand-, N. och S. Ströms-,
Styrmans-, Teatergatan,
Tråugsunds-gränd, Trädgårds-, Tunnbindare-,
Yarfs- och Vattengatan,
Vattengränd, Vestgöte- och Åbodsgatan
samt Återvändsgränd. Gatorna äro
merendels raka och skära
hvarandra vinkelrätt. De förnämsta broar,
som förena de norr och söder om
strömmen belägna stadsdelarne äro:
Oskar Fredriks bro, förut kallad
Saltängsbron, hvilken är den
ofvan-omnämda af hertig Johan år 1614
nybyggda bron, som ombyggdes
1652, utvidgades 1816 och
ombyggdes åter 1837, då den erhöll sitt
nuvarande namn. Hon har tre hvalf,
är 318 fot lång och 36 fot bred
samt uppfördes med en kostnad af
omkr. 82,542 kr.; Bergsbron, den
längsta af stadens alla broar, som
förenar Vestra Kungsgatan med
Samtalstorget. Den är af obekan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
