Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 . Norrköping.
Norrköping.
rundbågiga fönster samt tre runda
öfver ingångarne. Betäckningen
består af kroppåstak i två afsatser.
Utbyggnaderna, som sakna
gafvel-rösten, hafva kroppåstak i en afsats.
År 1870 undergick denna kyrka en
grundlig reparation. Allt utom
murarne gjordes nytt. Den försågs
neml. med nytt golf, nya bänkar,
läktare, predikstol, altare m. m.
äfvensom med värmeledning och
gasupplysning. Kostnaden för denna
reparation uppgick till omkr. 60,000
kronor. Altaret prydes endast af
ett förgyldt kors. Orgelverket, bygdt
1775 af direktör Olof Swahn,
ombyggdes 1871 af S. och E.
Nordström för en kostnad af8,000 kr.
Detsamma har 26, förut 33 stämmor.
Dopfunten af messing är från år
1725. I kyrkan finnes en grafvård
öfver stadsläkaren d:r Jakob Hiden
(† 1769).
Tornet, som är af sten, är
fristående och beläget något sydvest om
kyrkan. Detsamma uppfördes åren
1747—50. Derförut hade
ringklockorna hängt i en trästapel. Detta
torn, som förr, då kyrkogården var
omgifven af en mur, bildade
genomgång, bar murar till 60 fots höjd,
och derpå från 1790 en påbyggnad
af trä, hvilken utgöres af två
fyrkantiga uppsatser af trä och öfverst
en tempellik betäckning. Denna
påbyggnad säges hafva en höjd af
146 fot och har på den nedra
afdelningen eii altan och på den öfra
urtaflor och under betäckningen två
slagklockor. Påbyggnaden
afbrändes 1822 men återställdes. Vid
tornets genomgång finnes en fristående
portal af slipad grön marmor.
Såväl kyrkan som tornet är bygdt i
"förderfvad fransysk stil".
Tillsammans med tre bodbyggnader voro
kyrkan och tornbyggnaden år 1875
brand försäkrade till 250,000
kronor.
Hedvigs kyrka, äfven kallad
Tyska kyrkan. Såsom redan är nämdt
utlofvade Hertig Johan år 1613 att
för uppförande af en tysk kyrka
upplåta den grundval, hvarpå
"spe-talskapellet" stått samt att
derjemte bidraga till kyrkobyggnaden och
kyrkoherdens underhåll, såvida så
många tyskar och af andra
nationer af augsburgiske konfessionen
nedsatte sig i staden, att de kunde
bilda en egen församling. Någon
kyrkobyggnad blef emellertid icke
af, och tyskarne höllo sedermera
sin gudstjenst först i S:t Johannis,
sedan i S:t Olai kyrka och sist i
Louis de Geers hus, der
stadsfor-samlingen förut, efter sin kyrkas
brand, hållit gudstjenst. Den 27
sept. 1660 lemnade emellertid
drottning Kristina Norrköpings tyska
invånare rättighet att bilda egen
församling och bygga egen kyrka,
hvilket tillstånd sedermera
bekräftades af k. Karl XI år 1661. I sin
på egen bekostnad uppförda kyrka
skulle de "hafva rätt predika på
deras eget tyska tungomål med
sak-ramenternas rätta bruk och eljest i
andra måtto efter Guds klara och
rena ord och med de kristliga
ceremonier, som med den oförändrade
augsburgiska konfessionen och uti
Sveriges rike och svenska
församlingen brukliga statuter och
ordningar alldeles öfverenskomma". De
fingo äfven rättighet att välja och
beställa sig prester och
predikanter, som skulle uppehålla
gudstjensten. Dessa privilegier förnyades
sedermera 1721 och 1725. År 1670
den 27 april lades äfven grunden
till denna tyska kyrka å den plats,
der Norrköpings kungshus till 1655
års brand varit beläget. År 1673
skedde invigningen i närvaro af
konungen och enkedrottning Hedvig
Eleonora, då kyrkan uppkallades
efter den sistnämda.*) Åren 1793—
*) Kyrkan har oriktigt och opassande understundom äfven blifvit kallad
Sankt Hedvig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
