Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norsholm, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 Norsholm.
Norsholm.
Brask, efter hvars afresa från
Sverige det indrogs till kronan. Såsom
kungsgård donerades Norsholm d.
6 oktober år 1686 till drottning
Kristinas finansråd, sedermera
resi-denten Peter Spiring, adl.
Silfver-krona, som år 1641 mot ränta af
200 dal. kmt förskaffade sig
allodial-rätt och vilkor å egendomen, hvilken
rätt stadfästades 1645. Årl668såldes
des gården med kungligt tillstånd af
d. 19 nov. samma år af sonen,
kommerserådet Joh. Filip Silfverkrona
till riksrådet, frih. Knut Kurck.
Kallas 1683 gammal sätesgård men
under lösen såsom kungsgård.
Reducerades sedermera enligt
reduktionskommissionens bref af d. 11 sept.
1689 med 1681 års ränta och blef
1691 af militiekommissionen
skatt-lagdt till 61/g mant. med ränta af
245 dal. 7 öre smt, men stannade
i Kurcks besittning. Yid denna tid
eller år 1691 hade Norsholm en
areal af 96 tnl och 8 kpl åker samt
en höskörd af 2551/4 lass. Häraf
hörde till de 14 underlydande
torpen 31 tnl 29 kpl åker samt 311/,
lass hö. Trädgården upptog 11/a
tnl af odalåkern, och humlegården
en del af åkern, utgjordes af 1.200
stänger. Gårdens öfriga förmåner
bestodo i fiske i sjön Roxen och
Norsholmsströmmen, två hagar med
bete för 18 kor från Valborgs
till Olofsmessan samt skog till
uthustimmer, ved, gärdsel och stafver.
Innehades sedermera af hertig Adolf
Johans sekreterare, doktor
Heut-müller, genom hvars försorg gården
som hitintills hört till Skärkinds s:n
år 1702 förlades till Kimstad.
Genom köpeafhandling af d. 19 apr.
1718 öfvergick egendomen tiil
kommissarien Peter Ehrenspetz, som
samma år löste hemmanen till skatte,
hvarefter han d. 5 dec. 1730 sålde
desamma till riksrådet, grefve Karl
Gust. Tessin, som 1731 fick tillbyta
Norsholm säterirättighet mot
frälse-sät. Lunnebjörke. Vid denna tid hade
egendomen följande förmåner, nem-
ligen 70 t. 13’/4 k. åker, 206 lass
hö, nyanlagd vid gården belägen
trädgård af 1 t. 13’/3 kpl. med 172
st. unga träd jemte blomster-
rot-och kålqvarter. Vid sjökanten fanns
stensättning. Humlegården lönade
ej att underhålla för storm och
vindar från Roxen och slätten. Den
14 mars 1736 såldes gården till
kammarh., frih. Johan Gabr.. Sack
(† 1751), hvars son, frih. Fredr.
Ulrik Sack d. 7 febr. 1755 försålde
Norsholm 6l/a mantal berustadt
säteri med Kimstad 2 mant. och
Svarttorp m. fl. hemman till öfversten,
frih. Karl Adlerfelt för 198,000 dal.
kmt samt af denne till
regements-auditören Jonas Palm, som åter d.
17 apr. 1759 öfverlät säteriet till
ryttm. sedermera öfverstelöjtn. Lars
Erik Gripenvald († härst 1790)
hvarefter säteriet jemte Ladugården 3/4
m. och Svarttorp ’/4 m. dels genom
arf och dels genom köpslut med
med-arfvingarne öfvergick till ende sonen,
öfverstlöjtn. Jakob Erik Gripenvalds
ego, som åter d. 22 dec. 1801 försålde
Norsholm med nyssn. hemman till
enkegrefvinnan Sofia Lovisa
Sprengtporten, f. Mörner, som derå erhöll
fastebref d. 24 okt. 1803.
Egendomen såldes sedermera af henne
till excellensen, grefve Hans Henr.
v. Essen, som derå fick fasta 1815,
samt 1826 af hans enka Charlotta
v.Krassow till rådmannen J.
P.Hägg-roth samt vidare af denne 1836 till
Jakob Philipsson, som den 12 aug.
1842 emot 80,000 rdr bko upplät
egendomen, best. af 5’/2 m. berustadt
kr. sk. säteri och f|f m. kr. skatte
Norsholm jemte 3/4 fr. Ladugården
1/2 kr. sk. posthemman Svarttorp
till Jens Malling. Den 6 mars 1847
bortbytte han godset mot säterierna
Ekhammar osh Fagerberg med
underlydande i Skaraborgs län jemte
en mellangift af 8,000 rdr bko till
öfverstekammarj., frih. Joh. Karl.
Adelsvärd. På grund af testamente
af d. 24 maj 1848 blef vid hans
död 1852 hans enka, friherrinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
