Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S:t Pers socken - Piltorp, egendom - Pryssgården, säteri - Qvarn, egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
S:t Pers socken.
Qvarn.
hvaraf 304 män. — Hemmantalet är
2811/3j oförmedl. och 24 förrn.,
hvaraf 13’/j i Aska och 10l/a i Dals h:d.
— Folkskolorna äro gemensamma
med Wadstena.
Gårdar inom socknen äro: inom
Aska hd: Egeby 2, Fylla 3/„
Granby 5, Hufvudsta 2»/« Klåstad 17/„
Klåstadstorp J/4, Qvissberg 3/8 och
Ö. Starby 1 samt inom Dals h:d:
Starby kungsgård 10l/a mantal.
Såsom binäring idkas fiske i Wettern
samt sjöfart.
S:t Pers socken hörde under
medeltiden dels till Wadstena socken
med egen kyrka inom Wadstena stad,
dels till Klastadha, sedermera
kallad Elåstad, hvilka båda socknar
omtalas i flera permebref från
1300-talet. Å.r 1380 förordnade
linköpingsbiskopen Nils, att fyra närmast
Wadstena belägna socknar, neml.
Wadstena, Clastada, Örberga oeh
Näss-ja skulle läggas till klostret i
Wadstena stad, och skulle klostret ega
att ombesörja själavården genom
tillsatta vikarier. Samtidigt öfverläts
biskopstionden från socknarne
Wadstena och Clastada till klostret.
Numera är socknen annex till
Wadstena pastorat. Af gammalt hade
socknen sin kyrka inom Wadstena
stad, och begagnades densamma
under senare sekler gemensamt med
staden. Sedan densamma nedrefs
1829 begagnar församlingen
äfvenledes gemensamt med staden den
gamla klosterkyrkan. Vid Granby fanns
förr och ännu 1515 ett kapell.
Postadress: Wadstena.
Piltorp, egendom af 1 m. skatte
i Orlunda s:n af Aska h:d.
Pila-thorp omnämnes i ett permebref från
1354. Egdes på 1820-talet och
ännu 1850 af kronofogden, v. häradsh.
Nils Öländer, som här nedlade
mycket arbete och omkostnad, 1853 af
N. J. Nilsson och 1871 af Lars Joh.
Nilsson.
Pryssgården, säteri i Ö. Eneby s:n
af Bråbo h:d. Egdes mot slutet af
1500-talet af ryttmästaren Lasse
Klas-son Prytz eller Pryss, efter hvilken
gården skall ha fått sitt namn.
Köptes 1641 af Louis de Geer och
innehades 1687 af bruksegaren
Abraham Reenstjerna († 1690). Tillhörde
under första delen af 1700-talet
grefve Axel Reenstjerna († 1730) och
derefter som morgongåfva hans
efterlemnade maka Margareta Elisab.
Sparfvenfelt men såldes före
1760-ta-let först till assessorern Karl Niklas
Wadström och derefter af honom till
kammarh. Joh. Jakob de Geer. Egdes
1825 af friherrinnan O. D. v.
Frie-sendorff, 1853 af fabrikör Hoffatedts
arfvingar, 1871 af fabrikör Karl
Arnberg, som 1874 sålde egendomen till
löjtnanten Axel Klöfversköld,
hvilken redan samma år öfverlät den
till gästgifvaren A. P. Landström.
Egendomen, som består laf 1 m.
skattesäteri, är bebyggd med
manbyggnad, innehållande 9 rum och
kök samt två flyglar. Här finnes
en vacker och med stor kostnad af
fabr. Arnberg anlagd trädgård.
Gården är belägen nära kyrkan och 0,3
mil från Norrköping.
Q-
Qvarn, egendom i Kristbergs s:n
af Bobergs h:d. Vid Qvarn var förr
jernbruk och erhöll Nikolaus
Basi-lier d. 6 november 1640
bergskollegii privilegium att härstädes inrätta
en kniphammare. Tillhörde
sedermera Johan de Geer till Godegård,
som d. 18 apr. 1676 försålde
gården med tillhörande hammare, mjöl
och sågqvarn till bokhållaren vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
