Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Qvarsebo socken - Qvarsebo, gästgivaregård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Qvarsebo socken.
Qvarsebo.
ringarne äro åkerbruk, tegelslageri,
fiske och segelfart. Inom socknen
äro tre tegelbruk, två sågar och en
qvarn. Vid Djupvik, Hyttan och
andra ställen finnas le’mningar, som
utvisa att här fordom drifVits
malmbrytning och smideshandtering.
Äfven i senare tider har man brutit
jernmalm men utan framgång.
Qvarnosabodha finnes nämnd i
handlingar från 1300-talet, men
or-ten hörde då och ännu under
senare hälften af 1700-talet till Ö.
Husby. Om församlingens äldsta tider
läses i kyrkböckerna följande: "Anno
1615 är Kristinæ kapells kyrka
funderad af Kasper Hartwijk,
gästgifvare i Qvarsebo, oeh sedan nådigst
uppbyggd (glorvördigt i åminnelse)
af drottning Kristina, k. Karl IX,
Sverges infödde konungs gemål; och
är samma kyrka efter k. maj:ts namn
uppkallad Kristinæ kapell. Denne
församlingens bönder äro tagna från
Ö. Husby socken i Östkinds härad
för den oläglighet skull till att
komma till kyrkan öfver Bråviken, både
för stormväder, såsom ock för elak
is höst och vår samt ock för många
vägfarande personer är denna kyrka
byggd och blef lagd till Lunda
prest-gäll till en annexa och låg dertill
i fem år. År 1620 hafva Kristinæ
kapells socknemän besvärat sig
(utöfver den otidiga tjensten de fingo
af sin kyrkoherde D:no Andrea
Mo-lino, stundom för mycket bittida och
stundom för sent) hos H. Maj:t
drottning Kirsti n. Då har H. M. nådigt
sett till deras besvär och gjort
Kristinæ kapells socken till ett särskildt
pastorat och till prestgård förärat
ett helt gärdshemman, Östrakärr
benämdt, för alla vissa och ovissa
utlagor och gärder qvitt och fritt, och
sände till dem en kyrkoherde, -herr
Erik Helsingius vid namn, och han
var deras kyrkoherde i 2 år och blef
död af pestilens a:o 1623 d. 2 augusti."
År 1626 anslog k. Gustaf II Adolf
spanmål till kapellet från Skenäs
kungsgård, under hvilken nästan hela
socknen då hörde. Gränserna hafva
ej alltid varit de nuvarande utan
gick före 1688 fram vid Tunabergs
å, men nämnda år säges l1/a m.
blifvit förlagdt till Tunaberg. Det
fördes 1687 hit men säges ligga inom
Jönåkers härad.
Pastoratet är konsistorielt af 3:e
klassen och tillhör Strengnäs stift.
Nuvarande kyrkan af sten är
uppförd 1807—08 på något afstånd från
den gamla. Bredden är 42 oeh
längden 64 fot invändigt, hvartill
kommer tornet, som har en höjd af 76
fot. Altartaflan är målad 1810 af
Hörberg och framställer Jesus,
bedjande i örtagården. Predikstolen är
skänkt från Ö. Husby gamla kyrka
samt renoverad 1813. Orgelverk
finnes från ömkr. 1850. Af
ringklockorna sägas den större vara skänkt
af falzgrefven Johan Kasimir och den
mindre af drottning Kristina.
Gamla kyrkogården nyttjas ännu till
begrafningsplats.
Den gamla kyrkan var af trä med
spåntak samt en smal och spetsig
tornspira. Å det s. k. kapellgärdet
å gästgifvaregårdens egor anses att
ett ännu äldre kapell funnits.
Afst. från nuvarande kyrkan är
till Norrköping och Nyköping 3,5
mil samt till Linköp. 7,5.
Af fornlemningar omtalas härifrån
endast spår af en skans å
Sätersunds-holmen, anlagd 1741 och ånyo
bestyckad 1788. — År 1719
sköfla-des och nedbrändes följande gårdar
oeh torp af ryssarne, neml.
Prestgår-den, Krogen, Färjekarlsstugorna,
Sätra, Djupvik, Finnkärr,
Laggarmå-len, Stugubräten, Stormbäcken,
Hult-stugan, Kalkugnstorpet, Björkholmen
och tvenne båtsmäns torp.
Postadress: Qvarsebo.
Qvarsebo, 1 mantal skatte,
anslaget till gästgifvaregård. I början
af 1600-talet var stamfadren för
adliga ätten Uttermarck, Bengt
Månsson, gästgifvare härstädes. Hans son
ståthållaren Daniel Bengtsson
Uttermarck († 1683) fick sedermera d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
