Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Qvarsebo, gästgivaregård - Qvillinge socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvarsebo.
Qvillinge socken. 119
19 apr. 1680 stadfästelse på gården,
hvilken vidare upplåts åt dennes
broder, gästgifvaren Anders Bengtsson.
Innehades sedermera af
befallningsmannen Scheibe, 1725 af ryttm.,
sedermera majoren Joh Jakob
Schult-zenhjelm, gift med en Scheibe,
äfvensom af majoren Karl v. Roland,
lagman Aspling, 1852 af kapten Alex.
Sederholm samt f. n. af herr
Zakarias Wiedstrand.
Egendomen är vackert belägen
vid Bråviken. Den består af
Qvarsebo med underlydande 23/8 mant.
Hit hör äfven tegelbruk, såg och
qvarn.
Qvillinge socken i Bråbo härad
gränsar i norr och nordost till
Simonstorp, i öster till Krokek, i
sydost till Bråviken, i s. och sydvest
till Eneby samt i vester till Risinge.
Arealen är 1,1184 qv.-mil, hvaraf
1,0398 fastl. och 0,0786 insjöar eller
24,064 tunnl. = 134,760 qv.-ref land
utan vatten. Socknens fruktbaraste
del är belägen i en däld emellan
Kolmården och den s. k. Eneby mo.
Marken är der jemn, och rådande
jordmånen är lera. Den öfriga
delen af socknen är belägen på
Kolmården och är mindre bördig samt
bergig och skogbeväxt. Rådande
jordmånen derstädes är sand. Bland
enskilda bergshöjder märkas:
Thors-klint med en vidsträckt utsigt öfver
slätten, Bråviken samt Glan, och
hvarifrån det berättas, att man i
klart väder skall kunna se 20
kyrkor; den s. k. Klofstenen och
Borgareberget med Gunhildshäll
belägna ä Hults egor samt en af de s.
k. Åbybackarna, Rotbrinken. De
förnämsta insjöarna äro Näknen,
Å-gelsjön samt Öfra och Nedra
Glot-tern. Såväl dessa som andra
insjöar hafva genom åar samband med
Bråviken. — Östra stambanan
genomgår socknen och har station vid
Åby. Af landsvägar komma de
största från Simonstorp och Krokek och
förena sig till en vid Åby samt
fortsätter genom Eneby till Norrköping.
Folkmängden var 1751: 1,450,
1790:1,481,1810:1,747,1830:1,817,
1850: 2,556, 1870: 2614 och 1873:
2,919, hvaraf 1,385 män. —
Hemmantalet är 7919’/240 oförm. och 59J3/48
förmedl. — Socknen har 4 fasta
folkskolor och 3 småskolor. I de förra
undervisas 221 och i de senare 121
skolbarn, under det 1 undervisas i allin,
lärov., 2 i hemmet och 1 saknar
undervisning tillföljd af naturfel.
Gårdar inom socknen äro:
Alguts-bo ’/2, Bergsäter 1/16, Björnsnäs l3/4,
Björnviken P/a, Dvardala ’/2,
Döf-vestad l’L Ekeby 31/», Elfdalen ’/„,
Elsebo ’/i, Ettetorp ’/*» Follviken
7,, Granstorp 1/8, Grimstad ll/2,
Gräslinge 2l/8, Gunnarstorp V4,
Herr-stad 17a, Herrstadberg 2, Hjalmarsö
3/s, Hult 1, Hälla 1, Häradsveden */»,
Högarne 1, Iglinge 1, Jursla 2,
Kling-stad 1, Korklösa ’/8, Krusenhof 2,
Kuddby 2, Lida 1, Loddby 2, Lund
1, Malmö 2, Myckelhult V4, Nylund
’/„, Näkna 72, Nöbble 2’/g, Persdal
74, Qvarntorp t/t, Qvillinge 1,
Ring-by 1, Rödmåsen 3/8, Röjningen eller
Källhagen 7»i Sjöherga 3/16,
Skälstad 1, Skriketorp 7»> Skärlöta 1,
Smedstorp 1, Sten 7«j Ströja 3,
Svarttorp 7i6) Sätra 1, Thorshag 73,
Trö-näs 27a, Wilhemsberg 1, Åby 37ä,
Ågelsjö 1, Ösby 374 mantal. —
Näringarne äro åkerbruk, bergsbruk,
fabriksrörelse äfvensom något fiske.
Bland anläggningar märkas Hults
8tångjernsbruk och manufakturverk,
Thorshags klädesfabrik,
bomullsspinneri och kemiska blekeri,
yllespå-nadsfabriken vid Qvarntorp från 1874,
Graversfors masugn, fem
mjölqvar-nar, två sågar och ett tegelbruk m.
m. Vid Algutsbo anlades 1825 en
nu nedlagd snusfabrik.
Qvillinge omnämnes flera gånger
under 1300-talet, bl. annat 1330,
men omfattade då äfven det
nuvarande Simonstorp, med hvilken
socken den ännu utgör ett pastorat,
konsistorielt af l.-a klassen. Kyrkan,
som är af sten, är byggd 1788—90,
och senast reparerad 1877, då hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
