Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ringstad, säteri - Ringstadholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ringstad.
Ringstadholms slott. 135
öfverstelöjtn. Earl Fredr.
Gyllenham-mar 1761 bortbytte gården till
handlanden A. Mæchel, hvarefter den
inom få år gick genom många
händer, till dess slutligen handl. A.
Stenbom år 1782 blef egare genom
köp och byte med kapten Karl Joh.
Gyllenram. Säges 1783 hafva
tillhört assessoren Stenbom. A.
Stenboms arfvingar sålde efter 1806 4/5
delar till hofrättsnotarien Frans Olof
Rundeberg († härst. 1819), af hvars
arfvingar åter teol. doktoren M.
Stenhammar, som genom köp redan
1818 förvärfvat */s år 1820 äfven
köpte dessa */, delar. Efter 1855
innehades Ringstad af doktor
Sten-hammars måg, fil. doktoren C. J.
L. Lönnberg, och är nu från 1871
dennes broder, rådmannen v.
hä-radsh. L. J. Lönnberg egare.
Egendomen är bebyggd tor
ståndspersoner, och mangården omgifves
af tvenne trädgårdar, hvaraf den ena
är nyanlagd. Under de senare 20
åren äro nästan alla husen
uppbyggda eller reparerade.
Egendomen består af Ringstad l6/s
frälse-och l3/„ skattesäteri samt dermed i
sambruk varande Tråbrunna 1 m.
fr. med utjord (tillh. Ringstad
sedan 1815), tillsammans taxeradt till
141,700 kr. På egorna finnas
förutom 2 grenadiertorp, 12 större och
mindre dagsverkstorp. Hela
arealen är 1,683 tunnl. 21 kappl., deraf
tomter 25 t. 31,1 k., trädgårdar 10
t. 2,9 k., åker 583 t. 0,6 k., äng
10 t. 2,9 k., hagmark 228 t. 3,5 k.,
skogsmark och mossar 789 t. 27,7 k.
samt vägar och vatten 36 t. 0,9 k.
Större delen af skogen är belägen
å Kolmården. Åkern är till icke
ringa del täckdikad. Afståndet till
Norrköping är 0,5 mil.
Ringstadholms slott var beläget
0,4 mil från Ringstads egendom på
en holme i Motala ström, något
nedanför dess utflöde ur Glan. På sin
tid ansågs detta fäste såsom ett af
de starkaste och ett af de svåraste
att intaga af fiendehand. Endast
obetydliga lemningar äro nu öfriga
af det samma (se Östra Eneby s:n).
Första gången Ringstadholm nämnes
är år 1316 med anledning af ett
blodregn, som här då skall ha fallit.
Den äldste till namnet säkert kände
egaren är riksrådet Waldemar
Eriksson, sonson till konung Waldemar
Birgersson omkring 1360. Denne
öf-verlät Ringstada i Enebo till Bo
Jonsson Grip år 1378. En af Bo
Jonssons fogdar hade härstädes sitt
säte, och Lösings, Bråbo, Åkerbo och
Gullbergs härad kallades
Ringstadholms län. Här dog äfven 1391 en
af verkställarne af Bo Jonssons
testamente, riddaren Birger Ulfsson,
S:t Britas son. År 1404 köpte
emellertid drottning Margareta slottet
af dennes moder samt son Knut
Bosson och dotter, hvilket köp tillgått
så, att vid herredagen i Norrköping
nämda år framträdde drottningen
inför de församlade och frågade "om
Ringstadholm med gård och gods
vore dömdt till kronan såsom
evär-delig egendom". De församlade
svarade härtill: "ja". Derefter uppstod
Knut Bosson och förklarade, att
drottningen till fullo förnöjt honom,
hans moder, fru Margareta Dufva
och hans syster, så att han och de
hade alldeles ingen rättighet vidare
till nämda gods. "Man vet ej med
visshet", säger’ en historisk förf.,
"om Ringstadholm var gammalt
kronogods och återdömdes till kronan.
Hvad som är visst är, att det icke
nämnes bland kronogodsen i Bo
Jonssons testamente." Margareta
lemnade snart alltsammans till
Esbjörn Djekn såsom fogde. Efter
drottningens död innehades slottet af
Magnus Eriksson Örnefot och sedan
af Gerdt Jonsson, hvilka begge voro
lagmän efter hvarandra i
Östergötland. Efter den senares död 1425
ditsatte konung Erik en tysk,
Henrik Styke, till höfvidsman, under
hvilken Ringstadholm under
Engel-brektska befrielsekriget var utsatt
för belägring. Engelbrekt, som dra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
