- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
162

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simonstorps socken - Sjöbacka, säteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 Simonstorps socken.

Sjöbacka.

Simonstorp, belägen invid kyrkan och
i närheten af sjöarna Fläten och
Bo-len. Socknens förnämsta landsväg
kommer från Norrköping och
Qvil-linge samt går till Södermanland.

Folkmängden var 1754: 560,1790:
506, 1810: 571, 1830: 668, 1850:
772, 1870: 959 och 1873: 930,
hvaraf 488 män. — Hemmantalet är
10,0’/960 oförm. och 9"/„ förmedl.
— Af folkskolor finnas 1 flyttande
skola och 1 s. k. småskola. I den
förra undervisas 101 och i den
senare 88 barn, hvaraf 98 gossar och
89 flickor.

Gårdar inom socknen äro: L.
Bre-vik ajv St. d:o 1, Damhult */a,
Djupsund % Dufveliult % W.
Emte-torp l/8, Espedal ’/Flätsund */8,
Gransjötorp l/t, Kosjöhult */4,
Köps-hult 1li, Lufvebo ’/a, Mjälnfts V’3,
Myckelmåsa 1, Norlunda */.,
Pulsholmen l’g, Rodga 1, Simonstorp */a,
Skräpedal l/45 Stocksjötorp */8,
Säfse-bo ’/4, Tegnetorp l/3, Tummetorp
1/3, Yddetorp ]/3 och Ålgöl ’I,
mantal. Åkerbruk och skogshand tering
äro hufvudnäringar. Två qvarnar
och två sågar, hvaraf en ångsåg,
finnas. Vid Rodga fanns förr
segelduksfabrik (se Rodga) och bearbetades
äfven jerngrufvor på 1820-talet. Årliga
utsädet är 370 t:r spanmål, 368 t:r
potatis och 3 à 4 t:r lin 1. hampa. Af
djur framfödas här 48 hästar, 147
oxar, 17 tjurar, 238 kor, 135
ungnöt, 449 får och 76 svinkreatur.

Simensthorp omtalas som by 1329.
Socknen har hört till Qvillinge
intill 1600-talet men fick egen kyrka
1649 på grund af kungabref af den
17 febr. 1640 och egen prest 1653,
samt är nu annex till Qvillinge. Vid
invigningen 1650 erhöll kyrkan
namnet S:t Peders kapell efter dåv.
kyrkoherden i Qvillinge. Kyrkan, som är
af trä och nu gulmålad, uppfördes
ursprungligen till en längd af 72
och en bredd af 34 fot, men år 1697
tillökades hon af Peter Helvegh till
Rodga på norra sidan 28 fot i
fyrkant jemte sakristian. Altartaflan,

inköpt 1698, och målad af Måns
Grüs, har trenne afdelningar och
föreställer i den nedersta nattvardens
instiftelse, i den mellersta Kristi
korsfästelse och i den öfversta Kristi
himmelsfärd. Orgelverk finnes.
Predikstolen är enligt inskrift å
densamma skänkt af nvssnämde Helvegh
år 1698. Kyrkans ringklockar
hängde i en trästapel till år 1757, men
då uppbyggdes det trätorn, i hvilket
klockorna nu hänga. A
storklockan, gjuten 1670, läses:

Aeris. ad. accentum. proni. concurrite.

cives.

Montani. et. Summo. solvite. pacta. Deo.
Sic. iatunabit. sylvas, et. rura-. nec. un-

qvam.

Spes. operas, curas. irrita. vota. da bi t.

Mindre klockan är omgjuten 1743.

Afståndet från kyrkan är till
Norrköping 2,3 och till Linköping 6 mil.
Generalvisitation försiggick 1865.
Kyrk- och skolkassorna hade 1874
tillsammans en skuld å 180 kronor.

Af fornlemningar omtalas
härifrån en loge å Myckelmåsa egor,
som enligt sägen skall vara uppsatt
af vallherdar i kon. Gustaf I:s tid.
Densamma har likväl efter 1864
blifvit ombyggd.

Postadress: Simonstorp.

Sjöbacka, säteri X Ljungs s:n af
Gullbergs h:d. Sjöbacka med
derunder afhyst en gärd af Säby samt
Stagtorp jemte qvarnar donerades
1628 till majoren Karl Frankelin
(† 1644) samt kallas 1638 hans
säteri. Transporterades 1665 på
hans svåger landshöfdingen Anders
Koskull och majoren Nils Holm samt
innehades 1683 af enkefru Holm som
"säteri uppbygdt af ett
donationshemman, men förfallet.’’ Tillhörde
1697 fru Elisabeth Frost samt
vidare fru Anna Katarina Burensköld
(† 1727), gift först med
kommendören Efraim Gottfr. von Schröer
och sedan med öfverstelöjtn. Magnus
Gripensköld († 1712). Egdes
derefter af hennes måg, ryttmästaren
Peter Karl Ruschenfelt, som försål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free