- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
165

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjötuna, frälsesäteri - Sjövik, frälsesäteri - Skattna, frälsesäteri - Skedagården, boställe - Skeda, kyrkoherdeboställe - Skeda socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skattna.

Skeda socken. 165

från 1332, hvilket år d. 4 april
riddaren Magnus Bengtsson bortbytte
’/3 åtting härstädes till Johan
Holm-gersson. Tuna innehades 1636 som
säteri af Per Månssons enka och
sedermera af fru Magd. Ulfsparre.
Baggetuna tillhörde under katolska
tiden Wadstena kloster men utbyttes
från kronan af k. rådet, frih. Klas
Fleming. Båda gårdarna förlorade
1681 säterifriheten, tillföljd af
bristfällig brukning, men återfingo den
1683. Tillhörde 1687 och 1726
slägten Silfversparre, ehuru
sistnämde år till en del äfven fru Elis.
Ramsvärd, sedermera af slägterna
Blomensköld och von Björnbourg.
Egdes omkring 1760 af
öfverinspektören Johan Berohn, sedermera af
slägterna Roxendorf, Boye, von Köthen
samt från 1820-talet och till senare
åren af majoren G. Frey tag, 1850 af
Karl Pettersson. År 1872 såldes
säteriet af M. Larsson till frih. Axel
Hermelin till Gripenberg.

Sjövik, 1 mantal frälsesäteri i
Norra Wi s.-n af Ydre h:d. År
1345 testamenterade lagmannen
Ka-nutus Jonsson denna gård till sin
fogde Peter Ragvaldsson. År 1513
försålde riksrådet och ridd. Thord
Bonde densamma till välbördig Sven
Peder Sigurdsson. Tillhörde som
säteri på 1680-talet kaptenlöjtn.
Olof Armsköld († 1686), derefter
sonen, löjtn. Karl Årmsköld († 1703),
vidare en Stråle, som försålde
egendomen till amiralitetskapten Mauritz
Grubbe, efter hvilken den ärfdes af
kapten Johan Utterbom, som var
egare 1750, tillhörde 1783
Fagerström samt i början af detta
århundrade slägten Ridderborg. Eges för
närvarande af kapten Bror
Ridderborg.

Skattna, 2 mantal frälsesäteri nära
sjön Runken i Kullerstads s:n af
Memmings h:d, som nämnes 1489,
då hustru Margit förvärfvade en del
af Skattna, och 1513, då Katarina
Johansdotter (Spaak) med sin mans,
Holrnsten Eriksson, (Rosenstråle)

samtycke sålde det till sin frände,
biskop Hans Brask. Synes
sedermera hafva återkommit till slägten
Rosenstråle men beboddes och
egdes 1683 som gammalt säteri
allo-dialfrälse af fru Katarina Stuart.
Hörde 1726,1853 och hör ännu under
Löfstad.

Skedagården i Skeda s:n af
Hanekinds h:d. Skeda gården har förr varit
frälse, kallas 1686 skattevrak och
re-duceradt men utbytt. Har intill
senare tider varit boställe för chefen för
Kinds kompani af k. l:a
Lifgrenadier-Regementet.

Bostället, bestående af 1 mantal
krono, är beläget invid landsvägen
och nära kyrkan samt är
bebygdt-med en envåningsbyggnad af trä.

Skeda, kyrkoherdeboställe,
bestående af 1 mantal i Skeda socken.
Boställshuset är uppfördt 1866 och
innehåller 12 rum, kök och källare
m. m. Trädgården är under senare
tider betydligt utvidgad med öfver
1,000 parkträd och 200 fruktträd.
Till bostället höra Prestängen och
skogshumpen Presthultet. Årliga
utsädet är 60 kft råg, 19 kft hvete,
5 kft ärter, 13 kft korn, 90 kft hafra
samt vinterfödas 16 kor, 4 par oxar
och 1 à 2 par hästar.

Skeda socken i Hanekinds härad
gränsar i norr och vester till Slaka,
i vester till Nykil, i s. och sydost
till Wårdnäs, i nordost och öster
till S:t Lars och Wist. Arealen är
0,631 qv.-mil, hvaraf 0,002 vatten
eller 14,557 tunnl. = 81,520 qv.-ref
land utan vatten. Uppgifterna till
hush.-sällsk. upptaga 12,546 tunnl.,
hvaraf

3,690 t. åker och odl. jord,

2,195 „ äng, samt

6,661 „ skogbärande mark.

Norra delen omkring kyrkan är
i det hela en slätt, men i öster
upptages marken af Åsdymlingen i Slaka
s:n, här kallad Kolbyttemon och
Persboskogen. Mot söder blifver
alltmer bergigt och skogbeväxt.
Rådande jordmånen är i norr lera, för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free