Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenninge, uppstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Skeninge.
seende. Magnus Ladulås förflyttade
detsamma ett stycke utom staden
till "ett näs vid en sjö," såsom
rimkrönikan säger. Konungen lade sjelf
grundstenen samt hitskänkte
sedermera 100 mark silfver. Af en och
annan förf. har denna förflyttning
orätt blifvit tillagd munkklostret.
Rimkrönikan nämner tydligt, att det
var "frugakloster," som flyttades.
Efter förebilden af detta kloster
instiftade drottning Margareta i
Danmark ett dylikt. Här liksom vid
munkklostret skall hafva funnits en
bildningsanstalt. Klostret hade
under medeltiden stort anseende och
betydande förmögenhet genom
gåfvor och testamenten, och flere
förnämliga och ryktbara personer blefvo
här begrafna. Hvarest detsamma
varit beläget är obekant, men
enligt en handling af 1429 låg det
"nordanå", måhända vid Backe-
eller Klostergatan, nordvest om
Motalagatan, der ruiner finnas. Vid
Westerås recess blef klostret
indraget, men nunnorna fingo qvarstanna,
och k. Gustaf anförtrodde detsamma
åt Peder Svenske emot årlig afgift
till kronan och nunnornas skäliga
underhåll. Redan följande år säges
dock konungen öfverenskommit med
abedissan och konventet, ätt de skulle
taga inkomst af en del af klostrets
egendom mot viss årlig skatt. År
1533 fick Abraham Pedersson
föreningsbref på Skeninge kloster och
dess landboar. År 1531 uppbrann
det genom vådeld och skall
derefter icke åter blifvit upprättadt, men
att nunnor funnos här qvar äfven
sedermera synes af ett af Rhyzelius
omnämdt gåfvobref till klostret och
dess priorinna af år 1536. År 1545
blef dock klostret i grund
nedbrutet, och hvad som var användbart
af detsamma fördes till Wadstena
slottsbyggnad. Att Skeninge kloster
redan tidigt voro föremål för de
stores omsorg synes icke blott af
ofvanstående utan äfven af de förmåner,
som allt emellanåt tillerkändes dem.
Skeninge.
Så utfärdade kon. Magnus år 1282
skyddsbref för ett af dem; år 1289
utfärdade biskop Bengt ett
beskär-melsebref för nunneklostret och 1292
befriades Skeninge kloster och dess
gods från gengärdslösen, mordgäld
och ledungslama, m. fi.
I sammanhang med klostren
nämnas:
Helgeandshuset eller Hospitalet,
hvilket finnes omnämndt i ett
testamente af år 1293 och omtalas 1331
som nybygdt, hvarmed väl bör
förstås ombygdt. Detsamma hade eget
kapell samt fanns qvar ännu år 1686,
då hit anslogs Ollongården af
Ombergs djurgård. På 1713 års karta
öfver staden finnes stället utmärkt.
Capella Jeorgii Scheningiæ
omtalas af biskop Brask såsom
befintligt år 1515 samt säges 1430 vara
"i klosterkyrkan norrut".
Vid Kristian Tyranns plundring
härstädes 1520 blef större delen af
stadens handlingar lågornas rof.
Förmodligen förkorn äfven då stadens
äldsta privilegiibref. Liksom andra
städer har dock äfven denna haft
sina särskilda förmåner, och det
synes äfven som den skulle haft sin
egen stadsrätt, hvarom följande ännu
allmänt bekanta ordspråk lemnar
vittnesbörd: "För Skeninge rätt och
Wadstena slätt bevare oss milde
Herre Gud!" I ett permebref från
år 1401, dateradt Skeninge, talas
äfven om "stadsins laghum". De
äldsta kända privilegier äro
emellertid utfärdade år 1529 af k. Gustaf
I, då Skeninge erhöll bekräftelse å
sina privilegier såsom stad, hvari
bland annat tillförsäkrades alla de
inom "stadsvaden* boende, att efter
denna dag ligga under stadslagen och
göra skatt och annan tunga och
utskylder med staden och icke som
tillförene med Aska härad.
Privilegierna hafva sedermera blifvit
bekräftade och förökade af kon.
Johan III år 1570, då det beviljades
att Skeninge by, som varit en
nyttig köpstad, återfick sina stadspri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
