Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaka socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaka socken.
Slaka socken. 197
dena utgöres till stor del af en från
Skeda kommande å, som i ständiga
slingringar genomgår socknen. Yid
Åby gör ån ett mindre fall.
Marken är i det hela jemn men höjer
sig till en ås, som når sin höjd i
den s. k. Åsdymlingen eller
Åsdöm-lan, söder om kyrkan. Östra delen
af socknen bevattnas af
Tinnerbäc-ken. Rådande jordmånen är lera och
sandjord. — Socknens förnämsta
landsväg är den från Linköping till
Wimmerby, som kommer in från
S:t Lars och går åt söder förbi
kyrkan till Skeda. Vid kyrkan utgå
i olika riktningar vägar till
Wiking-stad, Skeda och S:t Lars, och nära
Lambohof, ej långt från kyrkan,
utgår en till Kärna.
Folkmängden var 1754: 822,1790:
900, 1810: 1,055, 1830: 1,355, 1850:
1,494,1870:1,445,1873:1,387,
hvaraf 687 män och 1874: 1,359, hvaraf
928 till Hanekind. — Hemmantalet
är 62oförm. och 415/8 förmedl.,
hvaraf 237/8 i Hanekinds och 17à/4
i Walkebo h:d. — Socknen här 1
fast folkskola och 1 s. k. småskola.
1 den förra undervisas 50 och i den
senare 59 skolbarn; 4 barn
undervisas i allm. läroverk och 82 i
hemmet.
Gårdar inom socknen äro i
Hanekinds h:d: Aska 3Va, Boarp 1, L.
Gålstad 1, St. d:o 23A, Hag 1,
Halshöga Xy<B) Kåparp V*, Lambohof 2,
Mjerdevid 3, Prestgården 1, Slestad
3 (kallas 1336 Sleastada), L. Åby
2 och Åsmestad 2Vi; i Walkebo h:d:
Berga 3, Bröttjestad 1, Haddorp 1 x/2,
Karstorp 1/i, Kullstad 1, Naterstad
2, Normstorp 3, Röby 2, Tollstorp
1 och Åby 3 mantal. — Enda
näringen är åkerbruk. Årliga utsädet
är 1,330 tunnor spanmål, 700 t:r
potatis och 2 t:r lin eller hampa.
Af djur framfödas här 113 hästar,
320 oxar, 17 tjurar, 453 kor, 87
ungnöt, 478 får och 116
svinkreatur. Här finnas 1 ångbränneri, 1
tegelbruk och 2 qvarnar, hvaraf 1
väderqvarn.
Slaka gård nämnes år 1250, då
enkedrottning Katarina
testamenterade densamma tillika med en mängd
andra gårdar till Gudhems kloster,
dit hon ingick som nunna. År 1247
anslog Linköpingsbiskopen Lars
tion-den af socknen till ett kanonikat.
Nämnes 1300 och vidare 1325
såsom prebende för kantor vid
domkyrkan. Från 1545 var den
prebende åt domprosten, och från 1628
åt en gymnasiilektor, men
förklarades 1858 såsom regalt pastorat af
3:e klassen. Socknen skall enligt
sägen hafva fått sitt namn deraf, att
ett slag i uräldsta tider skall ha
försiggått der byn och kyrkan sedan
uppbyggdes. Kyrkan är enligt en
äldre anteckning "en bland de allra
äldsta i riket, såsom dess forna
struktur nogsamt utvisat, har från början
varit endast 10 aln. i bredd och 14
aln. i längd, men sedermera först på
östra sidan eller koTdelen och sist
på södra sidan blifvit 1683 några få
alnar tillökt. Hon skall redan på
14:de seklet blifvit verkligen byggd;
1335 målad samt sist 1470 ånyo
hvälfd." Denna kyrka var af tjocka
gråstensmurar med ett högt hvälfdt
stentorn. Efter 1683 års tillbyggnad
hade hon en längd af omkring 90
och en största bredd af 35 fot. År
1746 tillbyggdes det gamla
stentornet, dit samtidigt ringklockorna, som
hitintills hängt i en trästapel,
uppflyttades, hvarefter stapeln nedtogs.
Ny kyrkbyggnad beslutades 1780,
påbörjades 1781 och invigdes d. 3
aug. 1783 af biskopen Uno v. Troil,
i närvaro af prinsessan Sofia
Albertina, som då vistades vid Lambohof,
och hvars namn kyrkan då erhöll.
Följande år skänkte prinsessan ny
skrud till kyrkan. Vid denna
ombyggnad bibehölls det 1746 uppförda
tornet, men vid en större reparation
1856—-57*) ombyggdes detsamma
*) Vid denna reparation mistade kvrkan sitt forna antiqvariska utseende. Det
gamla tornet "liknade en utdragen kikare" och syntes på flera mils afstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
