- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
199

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaka socken - Slaka, kyrkoherdeboställe - Slattefors, fideikommissegendom - Slefringe, skattesäteri - Slätbaken, äfven Söderköpingsviken, vik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slåttefors.

skolkassan kr. 351,
sockenbibliotekskassan 553:42 och beklädnadsfonden
för fattiga nattvardsbarn 1000.

Af fornlemningar märkas flera
runstenar, hvaraf två äro uppresta å
kyrkogården (förut i
kyrkogårdsmuren) och en vid Lambohof.
Dessutom hafva funnits följande nu
förkomna, neml. en i s. kyrkoporten,
innantill, två i kyrkogårdsmuren och
två vid Lambohof. Föröfrigt
utmärker sig Slaka socken för en ovanlig
mängd fasta fornminnen, och finnas
här sådana vid nästan hvarje gård.
De synas tillhöra alla tre åldrarne.
Ett gammalt tingsställe finnes äfven
{se Hanekinds h:d)*).

Postadress: Linköping.

Slaka, kyrkoherdeboställe,
bestående af 1 mant. nära kyrkan med
år 1856 nybygdt boställshus,
innehållande 7 rum och kök m. m.
jemte 2 gafvelrum, omgifvet af
trädgård. Årl. utsädet är 30 tunnor.

Slåttefors, fideikommissegendom i
Landeryds s:n af Bankekinds h:d.
Slåttefors tillhörde före 1570 Nils
Slätte som säteri och 1586 dennes
brorson Klas Slätte, som senare
förverkade sina gods, derför att han
såsom landsflyktig vistades hos
konung Sigismund i Polen. År 1619,
d. 8 juli, fick häradshöfdingen Erik
Slätte k. stadfästelse på sin
farbroder Klas Slättes förverkade gods,
deribland äfven på Slåttefors. Enligt
en annan uppgift var det först 1627
som Slåttefors jemte Lund och en
del af Sorby donerades som krono
till Erik Slätte. Såldes af
medarf-vingar till amiralen Johan Bär, som
var gift med Erik Slättes sondotter.
Behölls af honom vid reduktionen
mot lösen. Egdes sedermera af hans
måg, generaladjutanten Karl Maurits
von Gertten († 1718), sonen,
löjtnanten Jean Mauritz v. G., som
tillsammans med öfrige arfvingar sålde

Slefringe- 199

gården till bergsfogden Henrik
Stockenström, hvars arfvingar på
1750-talet voro egare. Såldes derefter af
Johan Stockenström till dess
svågrar Söderholm och egdes 1818 af
majoren Gustaf Söderholm.
Tillhörde 1825 grefve Ture Bjelke till
Sturefors, som hit förflyttade
fideikommissrätten från Förråd. Eeen-

B

dömen är ännu fideikommiss för
samma slägt.

Mangården är vackert belägen
nära kyrkan, Stångån och Kinda
kanal, som här har en sluss.
Hufvud-byggnaden är uppförd i två
våningar och omgifves af trädgård.
Egendomen består af 2 m. skattesäteri
med underlydande Lund 2 m. fr. och
Sorby 31/4 fr., */4 skatte, samt qvarn
och såg. — Afståndet till Linköping
är l,i mil.

Slefringe, 2 m. skattesäteri beläget
vid Glan i Åtvids s:n af Bankekinds
h:d, som i äldre tider säges ha
varit kungsgård, men som donerades
1645 till öfversten, frih. Hugo
Hamilton. Gården bortbyttes af honom
till hans styfson majoren, frih. Axel
Spens. Behölls genom byte vid
reduktionen af dennes måg, assessoren
Gideon Rålamb samt tillhörde
senare genom byte och köp dennes
måg, kapten Henrik Reuter († 1760),
som i testamente af 1752 gaf säteriet
till sin dotterdotter Charlotta
Rosen-stjerna, sedan 1755 gift med
majoren, frih. Sigge Sparre. Hon sålde
egendomen 1784 till landshöfdingen,
frih. Johan Adelsvärd, som lade den
under det af honom stiftade baroniet
Adelsvärd.

Slätbaken, äfven ehuru mindre
allmänt, kallad Söderköpingsviken, är
en vik af Östersjön, hvilken i två
delar sönderskär den från det öfriga
Östergötland afskilda trakt emellan
Bråviken och Waldemarsviken, af
hvilken den norra kallas Wikbolan-

*) Se vidare härom, liksom om Östergötlands fornminnen inom en stor del af
provinsens socknar, i Östergötlands Fornminnesförenings tidskrift, artikeln
Östergötlands minnesmärken af C. F. Nordenskjöld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free