Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonstorp, bruks- och landtegendom - Spellinge, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sonstorp.
Spellinge. 205
2 pav stenar. På Holmens egor
finnas en qvarn om 4 par stenar och
gryn verk samt tegelbruk. Vid
hvilken tid Sonstorps bruk anlades är
obekant. Första gången det finnes
omnämdt är 1580, hvilket år den
2 mars en öfverenskommelse
träffades emellan konung Johan III och
dåvarande egaren om att konungen,
emot att rusttjensten eftergafs i nämde
egares tid och för ett halft
skep-pund jern i strömafrad skulle få
uppsätta en smedja på Sonstorps
egor vid Ema ström, der han redan
förut hade en hytta inrättad, dock
med försäkring att egarens öfriga
ström skulle vara orubbad och hans
egor på Sonstorp ej lida något men.
Bruket förklarades för ett
kronobruk till att utsmidja det tackjern,
kronan erhöll i Hällestads bergslag.
Genom hertig Karls bref af d. 9
juni 1597 återfick emellertid bruket
sin frälsenatur, och man har
antagit af för oss obekant skäl, att
Finspong då i stället blifvit kronobruk.
Brukets historia är föröfrigt, att det
den 9 dec. 1690 fick bergskollegii
stadfästelse å 1580 års privilegier
samt tillstånd att hafva 4 hamrar
och 8 härdar samt 1 knipphammare,
men år 1715 förflyttades enl.
resolution af d. 18 mars s. å. en
hammare till den s. k. Holmsjön och
kallades Hohnsjöfors. I stället
åter-uppbyggdes den då förfallna
kniphammaren. Holmsjöfors hammare
ödelades 1782 och flyttades till
Boxholm. I konung Johans III:s bref
af 1580 omnämnes äfven én
masugn, men densamma ödelades enl.
resol, af d. 27 juni 1719, sedan
blåsningen derstädes upphört redan 1706.
Annastinefors manufakturverk vid
Högsjön fick privilegium 1752 och
bestod 1760 af en räckhammare,
skärverk och 2 spikhamrar samt
fick ytterligare privilegier 1785.
Synes derefter blifvit nedlagdt men
återupptogs i april 1839 enligt de
gamla priv. för 1 knip- och 2
spik-hamrar mot nedläggande af det under
d. 7 maj 1838 priviliegerade Holmfors
manufakturverk. År 1810 hade
braket jemte nyssnämda manufakturverk
4 härdar med 1,265 skepp,
stångjerns-smide, 1 kniphammare samt
Sonstorps jerngrufva, kort derefter
ödelagd. År 1852 funnos här 4
hamrar, 6 härdar, 1,265 skep. priv.
stångjerns-, 900 skep.
ämnesjern-smide, utom 45U rekognitions, tills.
2,479 skep. stång- och ämnesjern
utom 136 skep., som användes till
manufaktur, jemte Annastinefors
manufakturverk med 1 knip- och 2
spikh. och f. d. rekognitionsskog
med tillv. af 125 skep. manufaktur.
År 1862 var tillverkningen 12,258
centn. 43 skålp. stångjern, hvaraf
992 centn. manufakturerades, och år
1874 uppgick
stångjernstillverknin-gen till 19,700 c:r. År 1722, den
20 aug. härjades på fyra timmar
bland andra bruk äfven detta af
vattuflod men återuppbyggdes. —
Afst. är till kyrkan och till
Sons-torps jernv.-st. å Pålsboda-Finspongs
jernväg 0,25, till Norrköping 4 och
till Linköping 4,25 mil.
Spellinge, säteri i W. Hargs s:n
af Wifolka h:d. Hufvudgården hette
ursprungligen Spellingetomta. Den
30 sept. 1644 sålde Anders
Botvids-sons enka Ingrid Larsdotter halfva
gården i Spellingetomta till Bengt
Månsson, som år 1645 försålde tvenne
halfva skattegårdar i samma
hemman till generaltullförvaltaren sed.
v. presidenten, frih. Mårten
Leijon-sköld för 400 rdr in specie. Samma
år försålde kammarh., frih. Grustaf
Bjelke Spellingetomta 1/2 m. frälse
till "välbördig" Mårten Augustinsson
Leijonsköld tör 300 rdr in specie.
Köpebrefven härom förvaras vid
egendomen. Spellinge och Hålbäck
köptes äfven af Leijonsköld († 1656)
äfvensom Snärsäter, Gussingsbo, Krå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
