- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
215

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenby, Vestra-, socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stenby.

Stenby.

215

och är målad 1798 af Hörberg
efter ett original af Ehrenstrahl, samt
har sedan 1819 en tillökning målad
af Joh. Fredr. Kook († 1828). Å s.
väggen hänger en tafla förest,
jungfru Maria med barnet, som förr
varit altartafla i Linköpings
hospitalskyrka och är hitskänkt af ingeniör
Karl Leffler. Orgelverket om 10’/a
at. är förfärdigadt 1822 af Schörlin.
I koret hänger en malmljuskrona,
hitskänkt 1756 af kr. befallningsm.
öfver Wadstena län Jonas J:son
Ljunggren och dess maka Kajsa Lisa
Hjertstedt. Å stora gången är en
grafsten efter kyrkoherden i Sten
Matthias Olai Dingtunensis († 1608) och
hans tre söner. Stenen är hitflyttad
från Stens kyrka. Kring kanten
läses följande:

Securus recubo hic mundi pertæsus iniqui,
Et didici etdocui vulnera, CHRISTE, tua.

Ringklockorna hänga i tornet. A
storklockan, gjuten 1707, omgjuten
1758, och som tillhört Stens kyrka,
läsès:

Faticini’ dum sancta parant ora cula vätes,
Argutum refero jussa verenda melos.
Interea vestrum castos penetrare sacellos
Æthera per nitidum jam ieriente sono;
Sed mea pendentes iterum vox signa ruinæ
Mönstrat et infandos funera bel la rogos,
Sollicitare Deum mortalia pectora votis
Auferat indigenis quod sibi cunque nefas.

På lillklockan står med
minuskel-stil följande inskrift, som läses
baklänges: Aoe Maria gracia plena
do-minus tecum benedicta tu in
mulie-ribu». Denna klocka, som förr
tillhört Kälfstens kyrka, synes vara af
hög ålder.

Stens griftegård är öfvergifven och
saknar alla minnesmärken. Den
begagnas till kobete.

Stens gamla kyrka var af huggen
kalksten med en längd af 51 och
en bredd af 18,5 fot och belägen
0,75 mil från Wadstena. Dess
altartafla med Kristi korsfästelse och de
12 apostlarnes bilder var från
katolska tiden. Predikstolen var från
1645. Här fanns ett hufvudbanér
öfver kaptenlöjtn. vid Östgöta ka v.
Erik Töresson, som dog 1689. År

1568 brändes denna kyrka af
danskarne, och kon. Johan III bidrog
till dess återuppförande. Af densamma
återfinnas nu endast några rudera.

Kälfstens gamla kyrka hade en
längd till tornmuren af 56 och en
bredd af 18,5 fot. Hon tros under
katolska tiden varit helgad S:t Olof.
Altarprydnaden från 1746 bestod af
ett krucifix med Moses bild å högra
och Johannes döparens å venstra
sidan. Predikstolen var från 1647.
Orgelverket hade 5 stämmor. 1 det
högresta tornet fanns ett rum,
kalladt S:t Britas kammare, der hon
säges hvilat, när hon gått emellan
Wadstena och Ulfåsa gård i
Ekebyborna socken. Ringklockorna voro
upphängda i en trästapel.

Nuvarande kyrkan är belägen 1
mil från Skeninge och Wadstena
samt 4 från Linköping. —
Gene-ral visits tion försiggick senast 1783
och 1872. — År 1874 belöpte sig
kyrkokassan till kr. 2,372:16 och
bibelkassan (stiftad 1826) till 1,074.
År 1857 skänkte fru Ch. Sunnerdahl
på S. Freberga 1000 kr. till
socknens fattigvård.

Af fornlemningar märkas tvenne
runstenar, hvaraf den ena, med
utnött skrift men med tydliga
ormslingor, i kyrkans v. dörrtröskel och
den andra i yttre sakristiväggens
stenfot. Vid Högera backe finnas
flera ättekullar, af hvilka den
störste har 68 stegs omkrets och 4 stegs
lutningshöjd. I senare tider hafva
borttagits åtskilliga i närheten
befintliga bautastenar. Å Fogelsta dä
egor finnas åtskilliga mindre
ättekullar. Vid Fogelstads skattegårds
grenadiertorp finnes en 5 fot hög
bau-tasten saml 38 andra stenar, hvilka
ehuru tvifvelaktigt antagits bilda
en domarekrets. Vid Sjökumla äro
äfven några ättekullar.
Dersammastädes skall för långliga tider sedan
funnits ett öfvergifvet kapell, som
användts till tingshus. Lemningar
af detta kapell voro ännu 1750
synliga. Nordvest från kyrkan finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free