Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderköping.
Under Engelbrektska
befrielsekriget besöktes staden af Engelbrekt
1434 och 1436, då han hit stämt
sig till mötes östgötarne, hvilka
redan vid förstnämda tillfälle slöto sig
till honom. År 1436 hölls här ett
herremöte, då nordens tre
erkebiskopar och tre verldsliga ombud
uppsatte en ny unionshandling och år
1439, d. 7 januari möttes härstädes
Karl Knutsson och hans svåger Nils
Stensson, mellan hvilka då en
skenbar försoning, efter svågerns affall,
uppgjordes. Oaktadt densamma
anföll Nils Stensson icke långt
derefter Söderköping, der en obetydlig
del af Karls folk uppehöll sig. Dessa
måste äfven draga sig tillbaka, och
Nils hotade att antända staden,
såvida borgarne ej förenade sig med
honom. Ny förlikning ingicks dock
snart med Karl, men detta oaktadt
lemnade Nils sina svenner qvar i
Östergötland, der de foro med
mycken vildsinthet fram. Slutligen blefvo
de dock slagne, hvarefter de
ställdes inför rätta i Söderköping, då nio
af dem blefvo afrättade. Nils sjelf
dog vid samma tid (1439) i
Norrköping af pesten. På ett
kyrkomöte härstädes 1441 blef det
vigtiga beslut fattadt, att erkebiskopen
och biskoparne skulle uppdragas att
göra hvad de kunde för
upprättandet af ett universitet, ehuru frågan
under de närmaste tiotalen af år
synes förfallit. Vi se således huru
ofta Söderköping under denna tid
förekommer omnämd i vår historia.
Näst Stockholm och Kalmar var den
äfven Sveriges mest betydande
handelsstad samt hade tre kyrkor, ett
gråbrödraklo8ter, en vida ifrån
besökt skola, ett rikt och stort
sjukhus och ett helgeandshus, och år
1453 lem nådes tillstånd att liksom
i Stockholm, Kalmar och Åbo
härstädes mynta, och skulle till
mynthusens uppehållande i hvar och en
af dessa städer åläggas tull på
utländska varor. Söderköpings
mynthus säges dock vara omnämdt re-
Söderköping. 252
dan 1285. I senare tider eller 1617
säges hertig Karl, sedan Karl IX,
här ha anlagt ett mynthus.
Lemningar efter något af dessa kunna
ännu sökas i gårdarne n:o 8—IQ
af bergsqvarteret. Mot slutet af
medeltiden eller måhända rättare
enl. andra från 1523, fanns här
äfven ett boktryckeri, beläget i
gården n:o 53 af hospitalsqvarteret, med
pappersbruk. En uppgift att det
varit det äldsta i Sverige kan med
säkerhet lemnas åsido. Detta
boktryckeri blef emellertid förbjudet
1526, hvilket år k. Gustaf I bl. a>
förordnade: "är icke heller vår vilja,
att något prenterij skall upprättas i
Söderköping, det prenterij till
förfång, som nu i Stockholm med svår
kost upprättadt är." År 1481
nämnes Söderköping främst bland
ortens städer. År 1523 hölls här ett
rådsmöte emellan fem biskopar och
aderton verldsliga rådsherrar, der
frågorna rörande förhållandet till
Danmark bestämdes, hvarjemte
åtskilliga frågor rörande inre
förhållanden förekommo. Så bestämdes i
en särskild stadga de pris, öfver
hvilka varor af olika slag ej finge
säljas, och ang. prisen å de varor,
som ej voro omnämda, skulle
biskopen med två af rådet inom hvarje
stift ega att bestämma. Den sista
riksdag härstädes hölls är 1595, då
bl. a. blef bestämdt, att Upsala
mötes beslut mot de påfviska skulle
verkställas, och hertig Karl antogs
till riksens föreståndare till dess
konungen ankomme till riket.
Att en så betydande stad som
Söderköping icke skulle lemnas
obesökt af landets fiender är naturligt.
Så plundrades den år 1393 af de
tyska hättebröderne, som kommo
från Stockholm, hemsöktes under
1400-talet än af tyska och danska
och än af svenska trupper och
brand-skattades af danskarne 1517. Icke
heller blef staden obesökt vid den
krönte mördaren Kristian Tyranns
rundresa genom landet. Pingstaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
