Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderköping.
Söderköping. 253
ton år 1522 hitkom en örlogsflotta
af 10 krigsskepp med 900 mans
besättning, som hansestaden Lubeck
hit-eände för att hjelpa Gustaf mot
danskarne. I december 1567 lades
staden i aska af danskarne. Dessa
voro här så öfverlastade af sitt rika
byte, synnerligast Rostockeröl, att
de enligt egen utsago varit
oförmögne till motstånd och sålunda
förlorade i fall de här blifvit
öf-verraskade af svenskarne. År 1612
plundrades och brändes staden ånyo
af danskarne. — Härtill komma flera
naturolyckor såsom åskeld 1281 vid
drottning Helvigs kröning, då nästan
hela staden lades i aska, äfvensom
1380, då endast S:t Egidii kyrka
räddades, 1418, då staden säges hafva
uppbrunnit af vådeld, samt 1498.
Pesten och smittosam sjukdom hafva
härjat här 1291, 1350, 1580, 1602,
1622 och 1711, då 221 personer
här dogo, af hvilka en del, sedan
den vanliga griftegården blifvit
otillräcklig, måste begrafvas i den s. k.
pestkyrkogården, belägen emellan
kyrkan och Bosgård. — År 1400
var i hela provinsen i synnerhet i
Söderköping så starkt vattenflöde,
att invånarne måste taga sin
tillflykt till bergen, likaså 1684 då
vattnet inträngde i stadskyrkan till
2 fots höjd öfver bänkarne och 6
fot högt i predikstolstrappan 1784,
ehuru då ej fullt så svår, samt
senast 1877, då efter ett ymnigt regn
brunnsgården stod under vatten och
ännu efter flera dagar landsvägen
emellan staden och dockan.
Oaktadt alla dessa olyckor kunde
stadens tull och skatt ändock
pantsättas 1419 för 3000 mark lödig till
en svensk ädling. År 1481 nämnes
Söderköping främst bland ortens
städer, likaså år 1593. Ännu 1543
hade kronan härstädes mynthus och
vid hamnen förrådshus, hvilka
plundrades detta år under Dackefejden.
Stadens skatt utgjorde 1530—1550
en summa af 100 m:k danska. År
1559 åtog sig staden att utreda 3
fartyg om 72 läster och 2 mindre.
I början af 1560-talet utgjorde
mantalet för Söderköpings borgare, som
utgjorde skjutsfärdspenningar, 161
med 2 m:k hvardera tills. 322 m:k
ort. I brudskatt erlade staden 1563
en summa af 800 m:k ort. Från
1566 upptager mantalsregistret 2
prester, 67 borgare, 37 k. m:ts
tjenare och 18 adelns tjenare. Enligt
1571 års taxeringslängd till
Elfsborgs-lösen funnos här taxerade och
skattande personer:
prester (2) och borgare tills. . 140
båtsmän och knektar...... 50
k. m:ts tjenare *)........ 13
frälsets tjenare **)....... 10
År 1588 erlade staden i gäld 120
ungerska gyllen och erlades af
rikets öfriga städer endast större af
Stockholm och Lödöse. I början af
1600-talet synes dock Söderköpings
storhetstid nå sitt slut, och redan
1604 var dess gärd lika med
Norrköping och Kalmar samt 1620 och
1624 mindre än Norrköping. År
1614 nämnes den i femte rummet
bland stapelstäderna. År 1624 gaf
Norrköping till sjöfolks underhåll
1,500 dal. under det Söderköping ej
lemnade mer än 1,140 dal.
Derefter synes Söderköping gått till ett
alltjemt fortfarande förfall, beroende
icke så mycket af de otaliga
olyckor staden undergått utan
egentligen endast af hamnens och åns igen-
*) K. irr.ts tjenare äro Per Simonsson, landbofogde; Borcbest Calmes, k. m:ts
köpman; Jöns Trulsson, skeppshöfvidsman; Hans v. Norrehusen d:o; Per Jacobsson,
varuskrifvare; Lasse Olofsson, häradsskrifvare; Måns Larsson, proviantskrifvare;
Måns Ernstson, skrifvare m. fl.
**) Frälsets tjenare: Michel murmästare, Grefvinnans tjenare, Sven Beltare,
Hr Sten Banérs tjenare, Sven smed, Ture Jacobssons tjenare, Per skrifvare, Sten
Ba-nérs tjenare, Säfrin skrifvare, Hr Jöran Geres tjenare, Ol. skrifvare d:o d:o, Hans
hofslagare d:o d:o, Per smed, Bengt Månssons tjenare in. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
