- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
255

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping, sjö- och stapelstad - Historia - Kyrkor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söderköping.

Söderköping. 255

stoffer 1466 och år 1495 begrafdes
här k. Karl Knutssons dotter
Magdalena, gift med riksrådet Ivar
Axelsson Tott. Klosterbröder omnämnas
här ännu 1550, hvarmed likväl
säkert endast menas dem, som hade
uppsigt öfver hospitalet. Dessutom
förekommer:

M. S:cti Georgii eller S:t Orjans
kloster, som var beläget utom staden
och efter hvad man med säkerhet
antager vid Drothems nuvarande
prestgård, der spår efter de raserade
stenhusen äro synliga. Detsamma var dock
egentligen endast ett hospital, S:t
Orjans "spetal", men stod säkerligen
under uppsigt af ordensbröder, måhända
af Johanniterorden. Enligt donation
af arftagarne till Bosgårds invid
stadens södra tull belägna frälsegård år
1477, uppbar detsamma tomtören af
Hagaqvarteret.

Domus S:ti Spiritus et
confraterni-tatis eller Helgeandshuset var
ickenå-got kloster, utan endast herberge för
resande munkar och hospital eller
sjukhus. Dylika inrättningar stod dock
under klosterbröders uppsigt och
åtnjöt klosters vanliga förmåner samt
hade särskild gudstjenst i eget kapell,
som skall ha varit särdeles praktfullt.
Det var beläget vid Bosgård och den
ännu s. k. munkbron med en del
byggnader inom Hospitalsqvarteret.
Efter katolska tidens slut lades S:t
Orjans kloster med all dess ränta
och afgäld under Helgeandshuset,
och de båda inrättningarne
samman-slogos till ett hospital, som
inrymdes i lokal vid Lilla Bosgård,
belägen nära hospitalsqvarnen. Detta
hospital var ganska rikt och
disponerade 1537 gårdar i 11 socknar
och en del tionde af 64. Under
början af 1700-talet kunde här
inrymmas 80 fattiga men mot midten
af samma århundrade ökades
antalet till 100. Hospitalet hade sin
egen kyrka af trä, i hvilken pastor
i Drothem uppehöll gudstjensten,

samt egen syssloman. År 1786 blef
detta hospital emellertid förenadt
med Wadstena, då kyrkan samt de
öfriga husen försåldes å auktion.

Af kapell förekomma här under
katolska tiden flera, såsom Capella
’Irinitatis (Helga
Trefaldighetska-pellet), C. S. Laurentii (S:t Lars k.),
C. omnium animarum (Alla själars
kap.), C. S. Johannis (S. Johans k.),
vid foten af Ramshäll och C.
Reve-rentice (Reveroos k.). Namnet på
det sistnämda häntyder på en
åmyn-ning samt var qvar ännu i senare
tider, ehuru läget är obekant.

Ett gille *), Convivium S:ti Se~
pulcri eller Heliga grafvens gille
fanns ännu 1587, då det egde
gården Hvena i W. Husby s:n.

Om stadens verkliga utseende i
äldre tider är icke något bekant,
ehuru man med visshet vet, att den
då haft vida större utsträckning, än
den nu har. Ovisst är dock om
stadens gränsor någonsin voro
bestämda, enär ännu på 1670-talet var
oafgjordt, om hospitalet, såsom
uppfördt å Bosgårds egor, var beläget
inom eller utom staden. Förutom
den mängd hus, som voro behöfliga
för de kyrkliga stiftelserna, samt de
hus kronan för sin räkning här hade,
skall staden under medeltiden äfven
förskönats af de, såsom det säges,
praktfulla byggnader, hvilka voro
uppförda å den i Hagaqvarteret
belägna och till k. Karl VIII.-s slägt
hörande gården, Bosgård, hvilken
antagligen var densamma som den
här omtalade Drottningagården.
Dertill kommer äfven den mängd
byggnader, som voro behöfliga i en stor
och rik handelsstad. År 1561
upptagas här 72 gårdstomter, 21
kålgårdstomter, 29 åbovallar m. m.,
summa 142 tomter, af hvilka
tomtören 58 m:k 6 öre utgingo till
drottningen. Dertill komma "tomter, som
herremän hafva i Söderköping": herr
Svante, herr Birie Nilsson, herr Måns

*) Se not. sid. 363 del I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free