- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
261

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping, sjö- och stapelstad - Ekonomi, styrelse, sigill - Stadskyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söderköping.

skattning inhemtas af dess budget
för 1879, att af stadens allmänna
kassa äro 2,500 kr. ställda till
bygg-nadsnämdens och 550 kr. till
helso-vårdsnämdens disposition. Till
fattigvårdens behof uttaxeras 4,900, till
lyktunderhållningen 500, till
båts-mansvakansafgifter 100 kr. och till
stadens allmänna kassa uttaxeras
2,000 kr. eller tills. 7,500 kr.,
hvilket så utfaller, att för fattigvården
skall betalas 1 kr. 36 öre för hvarje
bevillningskrona samt 50 öre af
hvarje mantalsskrifven man och 25
öre af hvarje qvinna; för
lyktunderhållningen 15 öre på
bevillnings-kronan, för båtsmansvakansafgiften
3 öre dito, till stadskassan 61 öre
dito, summa 2 kr. 15 öre på
be-villnings kronan jemte de
perso-nela afgifterna, hvartill för
kyrkans behof uttaxeras 45 öre på
kronan, för folkskolans behof 38
öre dito samt 16 öre af hvarje
mantalsskrifven person eller en
sammanlagd skatt af 2 kr. 98 öre på
hvarje bevillningskrona efter 2:dra
art. samt 66 öre af hvarje
mantalsskrifven man och 41 öre af
hvarje mantalsskrifven qvinna. En
jernväg är ämnad att förbinda
Söderköping med Norrköping.*)

Stadens magistrat och
rådstufvu-rätt bestå af borgmästare och tre
rådmän (1817: 6 rådmän), hvartill
komma notarie och fiskal.
Krono-uppbördsverket handhafves af
magistraten genom kamererare och
fogde. Läkarevården bestrides af
en stadsläkare (från 1852), som nu
tillika är lasarettsläkare, och en
provincialläkare, som äfven är
intendent vid brunnen. I sammanhang
härmed nämnas apotekare,
djurläkare och två barnmorskor. —
Stadsfullmäktige utgöras af ordf., v. d:o
och 18 ledamöter; drätselkammaren

Söderköping. 261

af ordf. och 6 ledamöter,
fattigvårdsstyrelsen af ordf., v. d:o och 5
ledamöter, hvarjemte finnes en för
fattiginrättningen antagen syssloman
byggnadsnämden af ordf. och 2
ledamöter, helsovårdsnämden af
borgmästaren och stadsläkaren som
ständige ledamöter samt af 3 valde
ledamöter. Brandstyrkan har sin chef
och v. chef och under dem särskilda
chefer vid släcknings- och
vatten-afdelningarne, vid stora och lilla
vattenuppfordringsverket, vid
vakt-och reservafdelningen samt särskilda
vattenlangningschefer och
befälhafvare vid stormpatruller. — Anda
till slutet af 1500-talet hade staden
samtidigt 4 borgmästare, derefter
2, men från slutet af k. Earls XI:s
regering endast en.

I stadens sigill, som fordom
föreställde en grip, framställas nu tre
strömmar med nio stjernor emellan.

I kyrkligt hänseende bildar
Söderköping sedan 1639 tillsammans
med Skinberga landsförsamling ett
regalt pastorat af första klassen.
De hafva dock hvar sin särskilda
kyrka och komminister. Inom
staden äro tvenne kyrkor belägna,
neml. stadskyrkan och Drothems (se
denna socken).

Stadskyrkan eller den forna S:t
Laurentiikyrkan är af obekant ålder.
Att den dock är gammal kan
slutas af att å sakristiegafveln ännu
läses årtalet 1296. Hon är byggd
af tegelsten samt har en längd af
124 och en bredd af 70 fot, deruti
inberäknad en af riksrådet, frih.
Jöran Holgersson Gera († 1588)
bekostad utbyggnad åt norra sidan.
Räknadt i kubikfot har kyrkan en
rymd af 200,000. Till det inre är
hon delad i tre skepp med åtta
fristående pelare förutom tvenne vid
tillbyggnaden. Reparerades bl. a.

*) För att åstadkomma denna jernväg bildades redan 1876 ett bolag, och
skulle jernvägsarbetet enligt den 1877 beviljade koncessionen börjas inom 1878
års utgång men har af brist på penningar måst tillsvidare anstå. Senast d. 31
dec. 1879 skall emellertid början ske och arbetet derefter fullföljas, så att banan
kan för trafik upplåtas d. 31 dec. 1881.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free