Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköpings helsobrunn och vattenkuranstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderköping.
Söderköpi ng. 267
de fordringar, dessa brunnsgäster hade
på inrättningens hållande i fullgodt
skick, noen ändock icke ville lemna
ifrån sig beslutande rätten angående
brunnens angelägenheter, anhöll det
brunnssällskap, som vistades
härstädes 1773, hos k. maj:t, att
Söderköpings brunn skulle erhålla de
privilegier, som 1681 blifvit tillerkända
Medevi brunn, samt att hvarje år
brunnen skulle upphjelpas med de
medel, som dertill kunde af
brunnssällskapet sammanskjutas, sedan en
billig afgift årligen först blifvit till
staden erlagd för de tomter, å hvilka
brunnen och brunnshusen voro
belägna. Denna anhållan beviljades
äfven följande år, och staden
beröf-vades sålunda all annan inkomst af
brunnen förutom den omnämda
tomt-afgiften, som blifvit fastställd till
40 d:r smt, men som icke skulle
utbetalas i händelse "något år
brunnS-frequensen skulle upphöra". Detta
ordnande af brunnens ekonomi
synes dock icke ledt till något
lyckligt resultat, enär brunnssällskapet
genom beslut och kontrakts
undertecknande d. 25 juni 1794 på vissa
vilkor öfverlemnade "S. Ragnilds
Hälsobrunn med hus och alla til 1—
hörigheter" till kammarrådet A. 6.
Nordenstolpes och hofjägmästaren
F. Lagercrantz disposition på 25 års
tid eller till brunnsterminens slut
1819. Öfver denna uppgörelse
klagade emellertid såväl Söderköpings
stads äldste som en del af 1795 års
brunnsgäster. Saken hänvisades af
k. m:t till landshöfdingeembetet, som
1798 i januari kommunicerade
nyss-nämde herrar handlingarne i målet.
Följden synes hafva blifvit, att
deras dispositionsrätt upphörde, ty från
år 180Ö var brunnsrätten åter i
verksamhet, hvilken genom en af
densamma tillsatt direktion förvaltade
brunnens angelägenheter. Under
alltjemt stigande skuldsättning fortgick
på så vis till år 1810, då förslag
väcktes om öfverlåtande af brunnen
till ett aktiebolag, och i december
1811 fastställde k. m:t
bolagsreglerna, enligt hvilka styrelsen tillhör
hvarje års brunnssällskap och
utöfvas dels genom en brunnsrätt och
dels genom en af denna rätt väld
förvaltande direktion.
Ar 1842 inrättade dåvarande
intendenten, d:r Joh. Olof Lagberg
(† 1856) en vattenkuranstalt
härstädes efter Priessnitz’ska metoden,
sedan han året förut i utlandet
inhemtat noggrann kännedom om
densamma.
Källan har sitt ursprung från
höjder i Skinberga s:n och uppväller
genom flera större och mindre ådror.
Dess vatten visar, oberoende af
lufttemperaturen, beständigt en
värmegrad af + 7,6 gr. C. och förser
ensam alla badlokalerna. Vid anställda
försök har den befunnits lemna 127
kannor i minuten, hvilket gör i
timmen 7,620 k:r och på dygnet 182,880
k:r. Vattnet är kemiskt undersökt
af d:r Hamberg och innehåller på
10,000:delar något mer än 3,8 fasta
ämnen, förnämligast kolsyrad kalk,
klornatrium, svafvelsyrad kalk,
kolsyrad talk, klorkalium samt något
kolsyrad jernoxidul och
manganox-idul.
Bland byggnader härstädes
märkas, det s. k. Slottet, som är
uppfördt öfver källan samt innehåller
källsal, matsal, biljard m. m. och
i öfra våningen rum för badbesökande;
den midt emot slottet belägna
byggnaden, som dels begagnas under
gudstjenster och bönestunder samt
deremellan till samlings- och
konversationsrum för kurgästerna;
Stora badhuset, innehållande 88
lokaler, afsedda för alla till
vattenkuren hörande bad, såsom karbad,
halfbad, bassinbad, 8 bassiner,
duschbad, inpackningsbad, sittbad och
ångbad, med en tillbyggd flygel för
varmluftbad eller s. k. romerska
bad; Lasarettshuset med 30 platser,
hälften för hvardera könet, och der
hvarje sommar 90 fattiga sjuka fritt
erhålla såväl vård som underhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
