Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyleskogen, skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 Tyleskogen.
rest öfver honom. Flere
omständigheter bestyrka detta. Vid
bautastenen är en stor valplats,’ som i
likhet med flere andra sådana i
Sverige är betäckt med stenrösor,
hvilka här äro för täta att vara
hackhemman, vid hvilka dessutom
ej finnas bautastenar. Den jemte
valplatsen varande gården heter
Glå-tra, en obetydlig ändring af
fornsvenska ordet Glara, som betyder
förlora, lida nederlag. Högahed
kallas (enl. Geijer) den höga åsen hvarpå
landsvägen nu är, och som med
afbrott går genom hela Svennevads
socken och äfven sedan fortsattes *).
Två mil söder om Glåtra, vid
inträdet i nuvarande Östergötland,
af-brytes den af en hög kulle, som ännu
kallas Brötkullen. Vid dess fot
utbreder sig en större sjö, Anundsjön
eller Andsjön, med många holmar,
vikar och uddar, och vid hvars
strand hemmanet Anundsbo, nu
An-sebo, är beläget. Detta synes vara
spår efter Braut Anunds påbörjade
rödjning, hvarifrån han återtågat vid
underrättelsen om fienders
annalkande. Gamla byn Tyle, som låg
ungefär midt på skogen, hvaråt den
gaf namn, var äfven belägen vid
Andsjön. Den tre fjerdedels mil
söder derom belägna Tjällmo kyrka
anses af flere i början kallats
Ty-lemo efter den angränsande byn.
Ännu 1177 irrade norske
konungen Sverre sex eller sju dagar i
Tyleskogens stora och okända
ödemarker på en af Sturleson
beskrifven förd från Östergötland till
Vermland utan att träffa någon
tillflyktsort mot hunger och köld. Men
tillståndet förbättrades kort derefter.
Talrika jerngrufvor började med
ifver bearbetas och spridde industri
Tyleskogen.
och välmåga. En mäng hyttor
byg-des. Vid medeltidens slut voro ej
mindre än 4 bergslager i gång, neml.
Godegårds, Hellestads, Vånga och
Lerbäcks, hvilka under Carl IX:s
tid sammanfattades med namnet
Östgöta bergslag. Hammar socken
vid Askersund skildes först genom
1639 utfärdad förordning från
Östergötland. Sedan den godartade
malmen blifvit slut upphörde
bergslags-privilegierne för Godgård 1691; för
Hellestad 1822 och Vånga 1824.
År 1431 finna vi Engelbrekt
utfärda ett bref till demr som bygga
och bo på Tjällmo och Krisberga
skogar om biskop Knuts rättighet
till skatt m. m.
Ehuru Tyleskogen, som jemte
Kolmården och Tiveden skilde Sverige
i Nordanskog och Sunnanskog, var
längre än någon af dessa, så
återstå nu i den mycket färre vilda
trakter. Orsaken är att Tyleskogen
icke egentligen var någon bergstrakt
utan en landthöjd med 2:ne långa
från söder till norr gående afsatser
eller terasser, samt med ej många
betydliga branter utom dem, som
åtskilja afsatserna från hvarandra.
Den öfra består af Lerbäcks,
God-gårds och Hammars socknar samt
delar af de södra: Nykyrka, Motala,
Kristberg. Få ställen torde vara.
högre än 400 fot öfver hafvet, det
högsta är i södra delen af Lerbäck.
Höjden öfver Wettern är omkr. 100
fot. Denna del af landthöjden
genomskäres nu af jernvägen
Motala-Halsberg saml af en landsväg från
Nykyrka och Godegård till Nerike.
Dessutom går en landsväg från
Nykyrka nära Wetterns strand till
Medevi och Askersund. —
Landt-höjdens 2:dra afdelning är omkr.
*) Mot Tunelds m. fL författares berättelse, att Svennevad fått sitt namn
af en konung Svender, som der har sin hög, och som upprest en ättesten vid
Glåtra öfver sin drottning af samma namn, strida de omständigheter, att
ingenstädes bautastenar blifvit uppresta öfver qvinnor och att i alla gamla handlingar
om orten namnet Svenævad, icke Svendervad eller Svennesvad, förekommer.
Begäret att få ett hyggligare namn åt sin socken har föranledt förenämnda saga.
Munkarne i Svintuna lyckades bättre då de förändrade namnet Svintuna till Krokek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
