Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 Wadstena.
Wadstena.
sedan urminnes tider. Ett slott ber
nämdt Susenborg, som senast säges
hafva varit bebodt af Birger Jarl,
förlägges hit, ehuru detsamma icke
finnes omtaladt i våra urkunder.
Under första hälften af förra
århundradet påträffades ansenliga
grundvalar emellan Vettern samt ängarne
Susenborg och Tycklingen, och tror
man sig här hafva funnit platsen för
nämde borg, så mycket mer som
Susenborgs-ängen såväl derförut som
ända till våra dagar burit detta
namn. Ätt platsen i äldsta tider
icke varit af någon större
betydenhet såsom stad eller köping, har
man sig dock bekant. Visserligen
hafva författare omtalat, att ett
kloster, kalladt Jungfru Mariæ eller
Vårfruklostret, skall ha funnits här
redan 1162*) men vi hafva
hvarken i några urkunder eller
annorstädes funnit stöd för ett dylikt
antagande. Likaså har man velat anse
staden såsom en urtida köpstadsort,
med anledning af de lemningar af
en hamnanläggning, som vid lugnt
och klart våder kan ses i Vettern,
två famnar under vattenytan. Dessa
lemningar utgöras af en mängd
stenkistor, belägna på ett par tusen fots
afstånd från klostret, hvilka
stenkistor bestå af ganska groft timmer
och bilda en bågformig kedja af en
betydande sträckning, med lemnade
öppningar här och der. Ända till
våra dagar hafva flera af dem
bibehållit sina namn, såsom
Hospitalskaret, Tuppen, Rådhus- och
Slottskaren. Flera skäl tala dock för,
att dessa befästnings- och
hamnanläggningar förskrifva sig från den
tid, staden stod på höjden af sitt
anseende. Vid tiden för klostrets
anläggande var platsen dock icke,
såsom en och annan förf. anfört,
obefolkad, ty man har sig af
Wadste-namunkarnes anteckningar bekant,
att en sockenkyrka, helgad S:t Pe-
trus, redan derförut fanns derstädes.
I samma anteckningar säges
visserligen, att Johan Pederson (se nedan)
blef under sitt vistande i Rom
uppmanad af Birgitta att begifva sig
till Wadstena, som då var en öde
borg, och derstädes bygga ett kloster,
men detta uttryck lägger dock icke
hinder i vägen för, att det lilla
här belägna fiskläge, som bar
namnet Lastköping, redan då fanns. Huru
härmed än förhåller sig, är
naturligt, att klostrets rikedomar skulle
sprida välmåga omkring sig, samt
att genom klostrets anseende, den
mängd främlingar, som besökte
detsamma, och klostrets jemförelsevis
betydliga befolkning en plats af
betydenhet snart skulle uppstå
omkring detsamma. När namnet
Last-köping blef utbytt mot det
nuvarande, är obekant. Utan tvifvel har
detsamma endast skett så småningom,
och det har i namnet
Lastköpings-gatan t. o. m. fortlefvat ända till
vår tid. I äldre urkunder hafva vi
funnit namnet Wadstena först med
åren 1306, då hertig Erik, och 1313
då k. Birger utfärdade skrifvelser
härifrån. Wadstena var då utan
tvifvel endast en kungsgård. Något
senare eller 1346, då k. Magnus
och drottn. Blanka uppgjorde sitt
testamente, skänkte de Wadstena
gård m. m. till uppförandet af ett
kloster härstädes. Från denna tid
är det egentligen, vi hafva någon
historisk kännedom om orten, som
till att börja med likväl endast
nämnes i sammanhang med klostret (se
klosterbeskrifn.). År 1390 säges
staden hafva fått sina
stadsrättigheter af drottning Margareta, som hade
fattat en synnerlig kärlek till denna
plats. Man har sig bekant, att
Margareta, då hon om hösten 1389
vistades i Östergötland, förnämligast
uppehöll sig i Wadstena. Huru det
förhåller sig med dessa stadsprivile-
*) Broocman och efter honom Widegren. Den sistnämde gifver t. o. m.
detta kloster namnet Wadstena kloster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
