- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
315

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Samfärdsel, handel - Näringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

315 Wadstena.

Wadstena.

väl dessa som åtskillige andra inom
landet belägna handelsorter har
ombesörjts af dels ångbåtar dels
segelfartyg sålunda att härifrån afgått
554 ångbåtar och 170 segelfartyg,
samt hit ankommit 554 ångbåtar och
174 segelfartyg.

Någon direkt utrikes handel har
deremot under denna tid icke egt
rum. Deremot ha hit anländt
åtskilliga utländska varor dels såsom
transito- och dels såsom
nederlags-forsändningar, hvilka här förtullats.
Ibland dessa intager artikeln
råsocker främsta rummet.

Inom stadens område finnas en
fabrik för tillverkning af raffineradt
socker och sirup anlagd 1873, då
tillverkningsvärdet utgjorde 211,144
kr., samt tillhörande ett 1871
stad-fästadt aktiebolag, samt en ångqvarn
för tillverkning af mjöl och gryn
anlagd 1878. Hit hörande fartyg
äro 1 ångbåt och 1 slup. Af
tulluppbörden, som i sin helhet uppgick
till 42,230 kronor 42 öre, belöpte
sig 38,492 kr. 38 öre för månaderna
april—augusti samt 3,738 kr. 04
öre för återstående delen af året.
Anledningen till denna betydliga
minskning i tullintraderne under
sistnämnde tid är den med augusti
månad afstannade importen af råsocker.
På grund af sedan länge rådande
tryckta konjunkturer har
sockerbruksfabriken upphört med
sockerraffineringen, men en kortare tid
fortsatt med tillverkningen af sirup
af hvitbetsmelass.

Stadens hamnbyggnad, bildad af
långa jeteer i sjön, påbörjades 1850
enl. plan af majoren, frih. De Geer
och med en beräknad kostnad af

100,000 kr. I och för densamma
beviljades tvenne statslån. Af det
ena med ursprungligt belopp 48,800
kr., som utbetaltes 1850 och hvarå
första ränte- och
kapitalafbetalnin-gen egde rum 1851, återstod vid
1877 års slut oguldet 3,190 kr. 57
öre, och å det andra, ursprungligen
15,000 kr., som utbetaltes 1855 och
hvarå första ränte- och
kapitalafbe-talningen egde rum 1856, återstod
vid slutet af 1877 oguldet 4,909 kr.
86 öre. Ar 1871 inbragte denna
hamn för 848 segelfartygs- och 1,024
ångfartygsbesök kr. 5,747: 50 samt
för lossade och lastade varor kr.
14,446:27. Efter jernvägens
öppnande minskades inkomsterna, så att
de 1875 utgjorde för 234
segelfartygs- och 1,124 ångfartyg kr, 3,897:
52 samt för lossade och lastade
va-vor kr. 6,156: 24. År 1876 ankommo
inrikes från 173 segelfartyg om 5,410
tons med hamnafgift af kr. 413: 52
och ångfartyg 456 om 37,640 tons
med hamnafgift af kr. 2,007: 48. —
Ar 1874 hade staden 25 handlande
med 27 betjenter och en bevillning
i och för rörelsen af 724 kronor.

Förutom handel och sjöfart äro
näringarne af gammalt jordbruk med
trädgårdsskötsel, handtverk samt ett
arf från klostertiden, spetsknyppling
för hand, hvilken, förr idkad af
nästan hvarje qvinna i staden, numera
alltjemt är i aftagande.*) Redan
under katolska tiden och antagligen än
mera efter Vesterås recess voro
Vadstena borgare arrendatorer af den
kring staden belägna klosterjorden. I
Vadstena slotts räkenskaper under
1500-talet omnämnas sålunda flera
gärden och jordar såsom utarrendera-

*) Denna näringsgren omhänderhades så, att några fruntimmer lemnade
för-lag och öfvertogo tillverkningen, som genom föraäljerskor sändes omkring riket.
De egentliga knypplerskorna förtjenade på så vis högst obetydligt, t. ex. 1842
dagligen endast 3, 4, högst 51/» skilling, en för de minsta behof otillräcklig
dagspenning. Garnet hemtades hos stadens handlande. Fordom begagnades holländskt
linnegarn, som kostade 25 à 30 kr. skålp. sedermera engelskt bomullsgarn för en
sjettedel billigare pris. Sådant garn såldes i staden 1837 för 5,000 kr. Men
redan nämda år hade tillverkningarne blifvit tillbakaträngda af de utländska
billigare spetsarne, och numera kunna de beryktade Vadstenaspetsarne anses som en
sällsynthet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free