Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trappa med steg af kalksten till de
särskilda våningarne. Motsvarande
trapptorn har åtminstone
ursprungligen haft samma anordning. Fasadens
nedersta våning är af gråsten,
föröfrigt är allt det yttre af kalksten.
Öfversta våningens fönsteröppningar
äro 12 f. höga. Dörröppningarne äro
jemförelsevis små. Väggarne äro
endast groft afputsade och hafva
antagligen varit behängda med tapeter. I
taken äro grofva och täta bjelklag,
panelade med bräder och målade i
renaissansmanér. I den storartade
rikssalen är på hvarje sida af
fönsteröppningarne i mörka färger på hvit
botten målad en drabant. Härifrån
inträder man i ett ännu mera
storartadt rum. Detsamma intager
slottets hela midtelparti och har en längd
af 55, en bredd af 46 och en
ungefärlig höjd af 40 fot. Detta rum,
hvilket å hvarje långsida upplyses
af förutnämda stora spetsbågiga och
runda fönsteröppningar, betäckes med
ett enda stjernhvalf, som ofelbart är
ibland de största i norden. Samma
rum, hvars höjd härrörer af
midtpartiets betydliga höjning öfver
sidopartiernas omgifningsmurar, har
enligt sägen begagnats till kyrka, som
med sina stora rosiga
fönsteröppningar och sitt herrliga takhvalf varit
ganska vördnadsbjudande. Man ser
några få dörrar och lås i behåll,
stenbänkar i fönstersmygarne och
stora kaminer i murarne, hvilka
hålla 6 fot i tjocklek.
Hela hufvudbyggnaden är hållen
i renaissansstil, med undantag af
midtpartiets öfversta våning, hvars
spetsbågiga och runda
fönsteröppningar och stjernhvalf äro utförda i ren
spetsbågestil. Inkörsportens inre och
och yttre portal samt båda
gafvelfälten äro i barockstil.[1]
Gustaf I, som, såsom redan nämdt,
lade grunden till slottet år 1545, såg
det redan 1552 så fullbordadt, att han
då här kunde fira sitt biläger med
Katarina Stenbock. Sedermera blef
slottet ofta skådeplatsen för
tilldragelser inom Wasafamiljen, ehuru
oftast af för densamma sorglig
beskaffenhet. Så timade här kort före
konung Gustafs död den bekanta
kärlekshandeln emellan grefve Johan,
af Ostfrisland och konungens dotter
Cecilia. Grefve Johan, som
hitkommit till Sverige för att öfvervara sin
broders, grefve Edzards förmälning
med konungens äldsta dotter,
prinsessan Katarina, fattade snart kärlek
till den sköna Cecilia, hvilken kärlek
äfven fann gensvar. Efter nämde
bröllop reste man ner till hertig
Magnus i Wadstena. Under
vistelsen derstädes fick en af vakten en
natt se grefve Johan smyga sig
uppför en stege till fönstret af det rum,
som beboddes af Cecilia. Prins Erik
blef härom genast underrättad, och
han beslutade sig då för att nästa
natt sjelf öfvertyga sig om sanningen
häraf, och följden blef, att Johan
ertappades i Cecilias rum. Erik lät då,
häröfver uppbragt till det yttersta,
ögonblickligen fängsla honom och
kasta honom i tornet samt afsände
honom, oaktadt svågerns och
systrarnas förböner, till den gamle
konungen med berättelse om denna
oangenäma händelse. Konungens sorg
vid detta budskap är lätt att tänka
sig, en sorg lika naturlig för saken
i och för sig sjelf som för det sätt,
på hvilket Erik behandlat den och
öfverlemnat sin systers namn åt
sqvaller och förtal. Konungen måste äfven
härför med största stränghet bestraffa
förseelsen, och ehuru Johan endast på
sin slägts och flera tyska furstars
förböner undslapp döden, blef han först
frigifven, sedan han med ed
offentligen betygat sin och Cecilias oskuld.
Cecilia, som säkert kommit att lefva
ett lyckligt lif med grefve Johan,
blef sedermera gift med Kristoffer,
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
