- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
338

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Kyrkor och kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338 Wadstena.

Wadstena.

lertid år 1368 påfligt tillstånd, att
begynna detta klosters anläggning,
och den 5 aug. 1370 erhöll hon
formlig stadfästelse å sin
klosterregel. En from och derjemte
ovanligt driftig man vid namn Johan
Pedersson blef af Birgitta hemsänd från
Rom att påbörja klosterbyggnaden.
Efter att här hafva uppfört flere
mindre byggnader, och sedan hans
moder och hustru ingått i den nya
föreningen, afled han härstädes 1405.
Birgittas slägt visade mycket nit vid
klosterbyggnadernas uppförande, och
hennes son Birger reste hem från
Rom med uppdrag från sin moder
för desamma. Konung Magnus lär
sjelf hafva förordnat honom till
"klo-sterbyggningarnes hufvudman",
hvarvid Birger hade Wexiöbiskopen
Thomas till rådgifvare och ledare.
Birgitta hann aldrig att se sitt verk
fullbordadt, men dock dess framtid
tryggad. Hon afled neml. redan

1373 i Rom, hvarefter hennes lik

1374 hemfördes till Wadstena. Till
att börja med möttes klostrets
anläggning af flera svårigheter, och
ehuru k. Albrekt 1366 påbjudit, att
enhvar i Östergötland, och följande
år att hvarje person inom hela
riket årligen skulle gifva en penning
som hjelp till klosterbyggnaden samt
dertill från 1374 stiftelsen
öfverho-pades af gåfvor och testamenten,
voro byggnaderna först 1384 så pass
färdiga, att invigning af nunnor och
munkar kunde ske efter den af
påfven stadfastade af Birgitta enligt
uppenbarelse föreskrifna S:t
Salva-torsregeln. Nämde invigning
försiggick d. 23 oktob. för systrarna
och följande dag för bröderne. Det
synes som den 1367 påbjudna så
kallade jungfru Marias penning icke
i önskvärd mån influtit, enär man
finner, att svenska kyrkans prelater
år 1381 måst förnya föreskriften om
densamma och tillförsäkra hvarje
gif-vare 40 dagars aflat. År 1388
öf-vergicks klostret af en olycka, i det
träkapellet, två stenhus och större de-

len af systrarnes boningshus afbrunno.
Icke fullt en månad derförut hade
man på den hel. konung Eriks dag
invigt klostrets första abedissa, fru
Ingegerd Knutsdotter, hertig Bengts
brorsdotter. År 1391 var ett
märkligt år i klostrets historia. Birgitta
blef neml. då i en påflig bulla af d.
7 okt. erkänd som ett af katolska
kyrkans helgon. Under storartade
högtidligheter försiggick hennes
he-liggörelse i Rom, dit hennes
qvarlefvor blifvit återförda, och d. 1 juni
1393 försiggick skrinläggningen i
Wadstena i närvaro af Sveriges
erkebiskop och biskoparne i Linköping,
Skara, Wexiö och Vesterås.
Följande år, 1394, var äfven ett
högtidsår för klostret. Drottning
Margareta hade nemligen utverkat
påfvens tillstånd att här få fira en
jubelfest. Alla de, som sjelfva eller
genom andra vallfärdade till
Wadstena och der biktade, skulle erhålla
lika förlåtelse med dem, hvilka ett
jubelår besökte Rom. Som gengäld
skulle de aflemna, hvad en resa till
Rom skulle kostat och allt de skulle
förärat till helgedomarne derstädes.
Hälften af den summa, som sålunda
inflöt, skulle tillfalla påfven, och
uppgick till det betydliga beloppet
af 5,370y2 mark. Andra hälften
skulle användas till
klosterbyggnaderna. Trettio biktfader voro enligt
påfvens befallning tillsatta, men
folket tillströmmade i sådan mängd,
att man öfverskred den af påfven
bestämda aflatstiden af trettio
dagar.

Ijfter 1388 års brand hade större
klosterbyggnader blifvit påbörjade.
Vi hafva ofvanföre sett, huru
kyrkobyggnaden framskred till sin
fullbordan. Klosterhusen uppfördes
samtidigt. De bestodo af två skilda
afdelningar, af hvilka den större var
för systrarne och den mindre för
bröderna. Dessa byggnader
besigtiga-des 1405 at biskopen i Linköping,
som ville tillse, att ingenting
anordnades emot statuterna. År 1442 upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:56:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/2/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free