- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
339

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Kyrkor och kloster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

339 Wadstena.

Wadstena.

fördes ett nytt sjukhus. Systrarnes
afdelning bestod af en hufvud- och
två flygelbyggnader, hvilka slöto sig
till kyrkans norra sida och bildade
en större gårdsplats.
Hufvudbyggnaden innehöll öfver källrarne två
våningar. I nedra våningen var
systrarnes kapitelrum m. m. och i
öfra 59 kamrar, belägna på sidorna
om en korridor. Hvarje kammare
6 fot bred och 15 f. lång med en
högst obetydlig fönsteröppning.
Venstra flygeln, äfven i två våningar,
innehöll i öfra våningen arbetsrum
och i nedra kök, samtalsrum,
matsal, systrarnes taleport och
arbetsrum. Östra flygeln utgjordes af tre
mindre byggnader, nemligen
biskopens bostad vid visitationer samt
sjukhus och visthus. Emellan
hufvudbyggnaden och kyrkan sträckte
sig öfver gårdsplanen en hvalfgång,
som införde till en läktare. Å
hufvudbyggnaden yttre eller norra sida
fanns en mindre utbyggnad, hvars
öfra våning ensamt upptogs af ett
rum, omkr. 16 f. i fyrkant. I
detsamma förvarades S. Birgittas, S.
Katarinas m. fl. helgons reliqvier
samt klostrets dyrbarheter. Dessutom
fanns ett hemligt förvaringsrum med
takhvalf för klostrets dyrbarheter
under oroliga tider. Nedgången, som
betäcktes med tegelgolf, var belägen
under den del, som utmärktes, när
dörren till kyrkan stod öppen.
Utanför dessa byggnader låg klostrets
brygghus och spanmålsbod. Alla
hus voro af tegelsten, med
undantag af det sistnämda, som var af
gråsten. Nämde ekonomiebyggnad
nedtogs 1815, och man fann då i en
igenmurad glugg åt gatan en tunna,
omkr. l2/3 fot bred och lika hög,
som kunde vridas omkring på en
lodrät i midten befintlig axel. En
staf saknades i tunnan. Densamma
hade varit begagnad för in- och
utlemnande af mindre saker.
Broooman berättar enl. sägen, att
munkar och nunnor genom tunnan
praktiserat sig in till hvarandra. Af
tunnans konstruktion och storlek
syntes dock, att detta varit en
omöjlighet. Brödernas klosterhus, som
voro belägna nära kyrkans sydv.
hörn, utgjordes af en hufvud- och
två flygelbyggnader, alla
sammanbyggda och i en våning.
Hufvudbyggnaden innehöll kamrar å ömse
sidor om en korridor. Södra
flygeln, anlagd 1398, innehöll ett stort
samlingsrum, den norra matsal med
derutanför belägen köksbyggnad.
Dessutom funnos kapitelshus,
bibliotekshus och sjukhus m. m. Från
dessa hus gick längs kyrkans s. sida
en hvalfgång till det vid hennes
östra sida belägna samtalsrummet, der
bröderna kunde samtala med
främlingar. Emellan nunnornas och
munkarnes hus låg en särskild byggnad,
som innehöll ett för båda
afdelningarne gemensamt samtalsrum. Dessa
byggnader voro af tegelsten. De
olika afdelningarne skildes dessutom
af en hög mur, som sträckte sig
från ofvannämde brygghus till vestra
korets gafvel.

Såväl nunnor som munkar hade
hvar sin trädgård, båda bekanta för
sina utmärkta fruktträd, växter och
sin S:t Britaslök. Utanför kyrkans
östra gafvel var kyrkogården. När
densamma upphörde att användas
som griftegård är obekant, men den
har åtminstone icke under detta
århundrade varit dertill använd. Öster
om kyrkogården låg klostrets
ladugård, som 1423 sköflades af en
eldsvåda. Efter Westerås riksdag 1527
reducerades detta kloster tillsammans
med rikets öfriga kloster, och några
nya munkar intogos icke vidare. Af
de gamla fingo en del emottaga
lägenheter vid landsförsamlingar, och en
del användes till lärare bland
lapparne. Öfriga erhöllo understöd för
sin återstående lifstid. Nunnorna
fingo deremot behålla sin abedissa
och de af henne disponerade räntor
och inkomster mot en viss afgäld
deraf till kronan. Äfven framgent
visade kon. Gustaf detta kloster ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:56:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/2/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free