Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Kyrkor och kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341 Wadstena.
Wadstena.
Söderköping, derifrån de följande år
begåfvo sig till Danzig, följda af
ytterligare tre yngre jemte deras
predikant. Ännu återstodo tre. Af
dessa blef en gift, en annan förblef
ogift i fäderneslandet och den tredje
tog hertiginnan till sig. Hon fick
dock slutligen en sådan längtan åter
till klostret, att hon fick tillstånd
att återvända dit. Kort efter
ankomsten insjuknade hon och
afled. Från denna tid har man
vetat att berätta, huru förnämsta
skälet till hertig Karls stränghet emot
nunnorna skall ha varit, att man
inom klostermurarne funnit, såsom
Rhyzelius efter någon äldre förf.
anför, "en gammal ihålig appel,
fullstoppad med barnahufvud, som de
lättfärdiga nunnor i löndom födt och
mördat hade" (se I sid. 10). Det
orimliga och osanna i detta
påstående har i senare tider blifvit till fullo
visadt. Kort derefter förstördes en
del af kloster byggnaderna, hvilket gaf
anledning till den folktron, att det
var derför som det började blifva
hungersnöd och ond tid inom landet.
Sedan hertig Johan år 1611
erhållit Östergötland nedref han
ytterligare några klosterhus, och af
befintliga malm- och kopparkärl lät han
förfärdiga en klocka till slottet. Hvad
som ännu fanns öfrigt af klostret,
stod länge obegagnadt. Konung
Gustaf Adolf ämnade härstädes inrätta
en akademi men anslog slutligen i
stället medel till ett hospital för
otjenstbara militärer (se
Krigsmanshuset). Sedan byggnaderna en tid
varit använda som korrektionshus
inrättades här slutligen en anstalt
för sinnessjuka (se Hospitalet).
Birgittinerorden eller såsom den
kallades, emedan Frälsaren sjelf i en
uppenbarelse gifvit Birgitta
kloster-reglorna, "den hel. frälsarens orden
efter den hel. Augustini regel" skulle
enligt de af påfven stadfästade
reglerna utgöras af sextio systrar samt
i likhet med de tretton apostlarne
(äfven Paulus), tretton prester och,
påminnande om de fyra
kyrkofäder-ne Ambrosius, Augustinus, Gregorius
och Hieronymus, fyra messdjeknar
äfvensom åtta lekmän till
uträttande af arbete för klostrets behof.
Tillsammans 72 personer skulle de
påminna om Kristi lärjungar. Högsta
makten innehades af en väld
abedissa och under henne en bland
klerkbröderne väld prior, sedermera
kallad generalkonfessor. I regel
skulle hvarje qvinna, som ville
intagas, vara fylda 18 år, hvarefter
följde ett pröfningsår. Utföll detta
fördelaktigt, invigdes hon under
särskilda ceremonier af biskopen i
Linköping. Den drägt, som bars af
nunnorna, var i ordensregeln bestämd,
och bestod af en hvit kjortel, helt
och hållet skyld af en grå, som
hopdrogs kring lifvet af ett svart
läderbälte; ett scapulare, ett grått, smalt
tygstycke, hängande ned framför den
grå kjorteln och bältet; en grå
kappa, som öfver bröstet sammanhölls
af en träknapp; en hvif af hvitt
lärft, som lindades om pannan,
kinden samt hakan och fastes i nacken;
en hvit krage, som skylde axlarne
och omslöt baksidan af hufvudet; en
slöja af svart lärft, som fästes med
nålar på hjessan och vid öronen samt
en krona bildad af ett hvitt band,
som omslöt hufvudet och två
derifrån uppgående band, som korsade
hvarandra öfver hjessan, och voro
de fem korsningspunkterna utmärkta
med mindre lappar af rödt kläde,
betecknande Kristi fem sår. A
venstra sidan af manteln var ett rödt
kors. Skorna voro om sommaren
låga, om vintern höga. Kläderna
skulle vara af vadmal, undantagsvis
af medelmåttigt kläde. Rynkor och
veck skulle om möjligt undvikas.
Bröderna buro hvit underkjortel,
grå öfverkjortel, som räckte till
midten af skenbenet, bälte, grå mantel,
som slutade vid knäna, och en grå
hätta med kort strut. Presterna hade
på mantelns venstra sida ett rödt
kors med en hvit lapp i midten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
