Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wadstena, stapelstad - Kyrkor och kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343 Wadstena.
Wadstena.
rekom sällan, och en syster fick
endast i vittnens närvaro genom ett
fönster samtala med besökande.
Biskopen i Linköping hade visitationsrätt
öfver klostret. Föröfrigt var det
nästan omöjligt för någon att få
inkomma i klostret, och då konung Erik
XIII år 1413 önskade få bese det inre
af brödernas klosterhus i och för
anläggandet af ett Birgittinerkloster
på Låland, blef detta endast med stor
svårighet medgifvet, ehuru konungen
var åtföljd af erkebiskopen i Lund.
Afstängningen emellan de båda
klo-sterafdelningarne var äfven ytterligt
sträng. Icke dess mindre
förklarade påfven år 1422, att bröderna helt
och hållet skulle afflytta från
systrarne. Genom konungens och
drottningens samt framförallt genom den
dygdiga drottning Filippa, som var
inskrifven i Wadstena systerskap
och kände dervarande förhållanden,
förblef denna påfliga befallning utan
verkan.
Klostret egde en ofantlig mängd
dyrbarheter, bland hvilka den
främsta torde hafva varit det
ofvanom-nämda relikskrinet. Bland andra
hitskänkta gåfvor omnämnas tvenne
guldkronor, utsirade med perlor och
ädla stenar, tillsammans värderade
till 1,771 mark pgr (öfver 100,000
kronor); ett halssmycke af guld, en
gyllene gördel och en guldtafla,
värderad till 1,080 mark, med
helgon-lemningar. En stor del af klostrets
tillhörigheter blefvo efter
reformationen borttagna af Gustaf I.
I hvilken vördnad klostret stod
under sin blomstringstid visas bäst
deraf, att en pilgrimsfärd hit ansågs
förskaffa samma arfsrätt till himlen
som att deltaga i ett krigståg mot
innehafvarne af det heliga landet.
Den stolta och mägtiga Margareta
anhöll vid ett besök härstädes 1403
att såsom syster blifva delaktig af
klostrets andliga förmåner, och som
bevis på sin ödmjukhet och
tacksamhet kysste hon alla systrars och
bröders händer. Hennes efterträda-
re Erik XIII visade sin vördnad
för stiftelsen genom att vid sitt
första besök härstädes 1413 vandra
ända från Skeninge till fots, och
hans gemål Filippa blef i likhet med
Margareta intagen som syster utom
klostret. En italiensk biskop,
Ro-bertus, sändes af påfven 1405 till
Skottland. För att visa sin vördnad
för den heliga Birgitta tog han
vägen öfver Sverige. Då han i
början af januari 1406 begaf sig till
Wadstena, gick han från Skeninge
med bara fötter, vadande genom snön,
som räckte honom till knäna och
under en kyla, som den dagen var
svårare än någonsin under nämda
år. En linköpingskanik, som var
honom följaktig, bad honom afstå från
den farliga vandringen, men han
svarade lugnt endast: Yik hädan
satan. Yid sin framkomst stannade
han i klostret en hel månad utan att
yppa den värdighet, han hade i
kyrkan.
Att klostret dock icke alltid blef
hållet i tillbörlig helgd bevisar t.
ex. det uppträde, som passerade här
1436, då Jösse Eriksson hemtades ur
klostret af en bondehop (se I sid.
20) äfvensom en annan händelse
några år senare eller 1439. Då en af
den afsatte konung Erik XIII
utfärdad skrifvelse angående Karl
Knutssons afsättande från marskembetet
upplästes från predikstolen i
klosterkyrkan, öppnade konungens män
nämligen en kista i sjelfva kyrkan och
öfvade hvarjehanda annat öfvervåld,
hvarför de äfven lystes i bann.
Enligt en påflig bulla af 1427
blef Wadstena kloster förklaradt för
moderkloster med visitations- och
undersökningsrätt för alla
birgittinerkloster. Bland dessa nämna vi det
ryktbara klostret Sion i England,
hvars grundläggningsbref daterades
Wadstena d. 28 nov. 1409;
Marien-thal i närheten af Reval, af hvars
klosterkyrka murarne ännu återstå;
Maribo på Låland, Marieåker i
Jylland, och i Norge förvandlades be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
