Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wiggebyholm, frälsesäteri - Wiggesbo, gård - Wikingstads socken med Rakered
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wiggebyholm.
Wikingstads socken. 363
Wiggebyholm, frälsesäteri af 2
mantal f. d. Wiggeby och
Wigge-bytorp i Grebo s:n af Bankekinds
h:d. Tillhörde under 1600- talet
krigs-höfvidsmannen Gunnar Gallé (i
Sverige), sedermera slägten von
Scheiding, vidare öfversten Nils Kagg
(† 1673) gift med Kristina v.
Scheiding, 1683 deras måg, kammarh.
frih. Karl Jörgen Kagg († 1686,)
med säterifrihet för 3 m., senare
hans son, fänriken, frih. Didr. Kagg,
sedermera k. rådet, grefve Karl
Piper, hvars enka lade det till
Sturefors fideikommiss, då hon stiftade
detsamma för grefliga ätten Bjelke.
Under egendomen lyda inom socknen
Kassingstorp och Målen */2 m. fr.
säteri afhyst, St Orräng 1 m. sk. Lilla
d:o 3/t fr., Lundby s/8 fr.,
Stämmanstorp jSjj sk. och Åndebäck 1/4 fr.
Wiggesbo i Rumskulla s:n af Ydre
had. Tillföll med Skuru vid
arvskiftet efter fru Brita Arendsdotter
år 1453 sonen, riksrådet o. ridd.
Arendt Bengt Ulf. Ar 1686 egdes
Wiggesbo af fru Anna Berentz,
Skuru af Gustaf Ulfsparre, 1700 och
1726 tillsammans af slägten Dusén.
Sedermera delades gårdarne åter,
men kom i senare tiden ånyo
tillsammans till häradshöfdingen Joh.
Adolf Durling, som ärft den genom
sin moder Ulr. Ch. Dusén. Tillföll
efter hans död omkr. 1876 hans
arfvingar.
Wiggesbo, beläget vid Hjorten och
best. af 1 m. frälse, är bebygdt för
ståndspersoner; Skuru 1 m. frälse
skatte är särskildt bebygdt. De
flesta husen äro uppförda vid
Wiggesbo efter 1848 och vid Skuru efter
1853. Vid V. finnes qvarn med 2
par stenar, 5 jordtorp och en
sammanlagd areal af 1320 tunnl. och
vid Skuru af 960 t. Åkerjorden
är obetydlig. Större delen
upptages af skog, och vid år 1876
verkställd skogsräkning funnos här vid
Wiggesbo 29,138 timmerträd och
mindre träd till kubikinnehåll af 504,
429 fot, vid Skuru 14,884 timmer-
träd samt mindre träd till
kubikmassa af 299,235 fot. Gårdarne
ligga bredvid hvarandra med
afstånd af 4 mil till Eksjö, 2,5 till
Wimmerby och 1 till Marianelunds
station på Nässjö—Oskarshamns
jernväg.
Wikingstads socken i Walkebo
h:d gränsar i n. till Rappestad, i
nordost till Kärna, i ö. till Slaka, i
s. till Nykil, i sydv. till Gammalkil
och i v. till Sjögestad. Arealen är
0,340 qv.-mil eller 7,869 tunnl. =
44,060 qv. ref. Uppg. till hush.
sällsk. upptaga 7,500 t. hvaraf
3,430 t. åker och odl. jord
668 „ äng .
3,402 „ skogbärande mark.
Marken är i allmänhet jemn.
Rådande jordmånen är lera och
dung-jord. Genom socknen går tvenne
grenar af Lillån. Stora landsvägen
emellan Linköp. och Skeninge går
här förbi Bankebergs gästgifvaregård
och tingställe samt Bankebergs
jern-vägsstation vid östra stambanan,
som äfven stryker härigenom.
Mindre landsvägar utgå åt Gammalkil
med utgreningar till Nykil och
Sjögestad. At norr går en väg till
Rappestad.
Folkmängden var omkr. 1754:
600 och i Rakered 280, 1790 tills.
977, 1810: 971, 1830: 1083, 1850:
1,132,1870: 1093, 1873: 1098
hvaraf 532 män och 1877: 1,162. —
Hemmantalet är 5957/160 oförm. och
471/, förrn., hvaraf 18 l/4 i f- d.
Rakered. — I en fast folkskola
undervisas 65 och i 2 småskolor 75
skolbarn; 5 undervisas i allm. läroverk
12 i ensk. skola och 15 i hemmet.
Gårdar inom socknen äro i. f. d.
BaJcered L. och St. Greby 4, Nybble
5, Opplunda 1, Qvarstad llj2,
Rake-red 43/4, Annestad 2; i
Wiking-stad: Bankeberg 2s/„ Berga prestg.
1, Boo 3, Brink »/a, Gismestad 31/,,
Gunnorp 13/4 Gustad 5*/t, Harg 2,
Löth l/2, Sköldstad 1, Solmark 1,
Sörstad 4, Tillorp l’/8, Asarp 1
mantal. — Årl. utsädet är 1,555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
