Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wreta klosters socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wreta klosters socken.
digt nämnes äfven biskopsgården Bro,
nu Kungsbro, som derförut tillhört
Folkungaätten. I kyrkligt
hänseende utgör socknen jemte Stjernorp
som annex ett regalt pastorat af l-.a
kl. Till år 1810 omfattade socknen
äfven Stjernorp och till år 1788 var
pastoratet regalt men lemnades då
såsom personelt prebende åt
dåvarande biskopen i Linköp.
Förklarades 1805 för beständigt prebende
under samma biskopsstol, men genom
k. bref af d. 23 apr. 1869 skildes
pastoratet åter från biskopsstolen och
fick egen kyrkoherde. Kyrkan, som
fordom varit klosterkyrka, är till sin
ålder obekant. Omkr. år 1240 hade
Wreta kloster genom eldsvåda
förlorat sin kyrka. I ett aflatsbref från
1268 omnämnes, att kloster
byggnaderna med stor kostnad börjat att
iordningställas men först 1289
invigdes kyrkan till jungfru Marias ära
af biskop Bengt i närvaro af
Magnus Ladulås och hans gemål Helvig.
Huruvida då en helt och hållet ny
kyrka blifvit uppförd eller om
endast den gamla blifvit iståndsatt är
ovisst. Det förra synes dock
sannolikast, till följd af den långa tid, som
åtgick till templets uppförande. Det
är beläget å en vacker höjd icke
långt från Bergs kanalstation samt
består af långhus, tvärskepp och
af-långfyrkantigt kor i öster, allt af
huggen kalksten *). Långhuset
utgöres af mellan- och sidoskepp, af
hvilka det förra har dubbel bredd
och är något högre än de senare.
Tvärskeppets hvarje korsarm
innehåller en qvadrat. Koret är
tvåqva-dratiskt med rak altarvägg.
Hvalfven uppbäras af två par pelare och
pilastrar. Pelarne äro
aflångfyrkan-tiga. Kyrkans längd är 140 och
största bredd 56,5 fot. Efter
reformationen har hon flerfaldiga gånger
blifvit reparerad och moderniserad.
Ursprungligen funnos här tvenne torn,
af hvilka det norra var nedbrutet
Wreta klosters socken. 369
redan före år 1700 och det södra
före 1760, då äfven en träspira på
midten af korsbyggnaden nedbröts.
I stället uppfördes å mel lan skeppets
vestligaste hvalf ett torn, äfvenledes
af täljsten. Ingångarne och
fönsteröppningarne hafva blifvit utvidgade,
och senast har kyrkan blifvit
öfver-putsad och hvitmenad, hvarigenom
dess åldriga och vördnadsvärda
utseende gått förloradt. Hon är
uppförd i den s. k. öfvergångstilen.
Teckningar af kyrkan såväl till det
yttre som inre finnas intagna i
grefve Dahlbergs Svecia antiqua.
Altar-prydnaden består af ett förgyldt kors
med svetteduk, skänkt af erkebiskop
J. Lindblom år 1807, derförut af en
altartafla i bildhuggeriarbete med
krucifix, som var så inrättad, att hon
icke dolde det öfver altardisken
befintliga fönstret. Orgelverket om 9
st. är bygdt 1866 af Åkerman. Det
äldre om 8 st. var bygdt 1747 af
Wistenius och inköpt för 2400
d:r-Predikstolen af ek är gifven af
öf-verstlöjtn. Henr. Koskull. Flera
kungliga och furstliga personer från
äldsta tider äro begrafna härstädes och
hafva utan tvifvel vid kyrkans
ny-byggnad fått bibehålla sina
grafplatser. Bland dessa nämnas Inge d. y.
med sin gemål Helena, Ragvald
Knaphöfde, Magnus Nilsson, Sune,
Syk, Ingegerd, konung Sverkers
dotter, Waldemar Birgersson, hertig
Svantepolk m. fi. I ett och annat fall
har man, i saknad af verkliga bevis,
måst betvifla dessa uppgifter, så
mycket mer som de stenar, hvilka finnas
öfver några grafvar äro ditlagda af
k. Johan III och hafva inskrifter,
som icke i allo öfverensstämma med
rätta förhållandet. Yi anföra
emellertid dessa inskrifter, sådana de äro:
l:o Hic sepuUus est Ingo Svecorum
Gothorumque rex Philippi regis
fili-us et Halstani regis nepos cum
con-sorte sua Helena Regina hujus
mo-nasterii fundatores qui veneno im-
*) Brumus. Konstanteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>