Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wreta kloster - Wågerstad, gård - Wånga socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Wreta kloster.
Wånga socken.
stanna, och de q var voro här ännu
1562, då hertig Magnus lemnade dem
sitt understöd. Samma år gaf äfven
k. Erik dem en del af
kronotion-dena. Ar 1567 förflyttades
Linköpings skola hit. Så småningom
förföllo dock klosterbyggnaderna, och
en del af dem öfverläts till
prostgården. Ännu omkring 1740 kunde
man se konung Inges rådsal, den
gamla matsalen och en del
nunnekamrar. En mängd stora ruiner
funnos här ännu. Så småningom har
dock nästan allt försvunnit. Alla
förf., som i senare tider afhandlat
Wreta kloster och dess öden,
omnämna, att alla minnen från
klostertiden, förutom kyrkan och en
numera till magasin begagnad byggnad
af kalksten med hvalf, uppburna af
pilastrar, äro spårlöst försvunna. Så
är dock icke förhållandet. Strax
utom den ringmur, som omgifver
grif-tegården, finnes nemligen i den der
belägna klockarens trädgård fyra
fot höga lemningar af en mur af
täljsten, i hvilken synes en mindre,
temligen väl bibehållen
fönsteröppning. Helt säkert skulle äfven, om
gräfningar företogos, klostrets
grundmurar härstädes kunna uppsökas och
aftecknas. Vester om kyrkan
utanför den s. k. "brudlyckan" synas
tydliga spår af en byggnad, hvaraf
grunden på tvenne sidor höjer sig öfver
marken. Ofvanomnämda byggnad,
som användes till magasin, är
numera täckt med halmtak. A
kyrkogården finnes äfven en byggnad,
hvilken delvis är af ohuggen sten,
och som nu användes till likbod.
Omkring den lilla norra portalen å
kyrkan synas spår af att kyrkan
fordom varit sammanbygd med klostret.
På en utskjutande pelare qvarstår
nemligen hälften af en arkad.
Klosterträdgården lades 1619 under
Högsäter.
Wågerstad i Ljungs s:n af
Gullbergs h:d. År 1686 egdes en del
af denna gård af Nils Gripenhjelm
och utbyttes till kronan af grefve
Maurits Wellingk. Har sedan länge
hört och hör ännu under Ljungs
säteri.
Egendomen är för några år
sedan bebyggd med en mindre
man-byggnad för ståndspersoner. Den
består af 2’/2 m. frälse. Arealen är
409 t: 30,5 k., hvaraf större delen
åker. Jordmånen är
klapperstensjord, svartmylla samt lättlera på
ler-och kalkbotten. Afst. till kyrkan
och qvarn är 0,4, till lastageplats
vid Göta kanal 0,1 och till Linköp.
1,9 mil.
Wånga socken i Finsponga 1. h:d
gränsar i n. till Risinge, i ö. till sjön
Glan samt Kullerstad och Kimstad,
i s. till sjön Roxen och Ö. Harg, i
v. till Stjernorp och i nordv. till
Hellestad. Arealen är 1,3649 qv.-mil,
hvaraf 1,2360 qv.-mil eller 28605
tunl.=160,190 qv.-ref. fastland.
Marken upptages till större delen af
bergsbygd. I östra och södra delarne af
socknen finnes dock något slättland.
Hvite klint är ett af de mest
framstående bergen. Rådande
jordmånen är å slätten lera och svartmylla
samt i skog bygden sandblandad lera
eller sand. ßland insjöar märkas
Oren, Hörken, Mårn, Lada-, Lim- och
Axsjöarna, Onsören och Geten. Från
Ören och genom Mårn kommer en
å, som vid Orga utfaller i Glan.
— En landsväg kommer från
Norrköping genom Kullerstad hit och går
här förbi kyrkan och Balderums
gästgifvaregård, der den delar sig åt
norr till Risinge och åt sydv. till
Stjernorp.
Folkmängden var på 1750-talet:
1,330,1790:1,442,1810:1,514,1830,
sedan Skrukeby sockendel
tillkommit, (se Grensholm I sid. 160) 1,914,
1850: 2,155, 1870: 2,609 på 611
hushåll, 1873: 2,781 hvaraf 1,401
män och 1877: 2,909. —
Hemmantalet är 49"/t, of. och 48*/16 förmedl.
— Af skolor finnas 2 fasta och 1
flyttande folksk. samt 1 småskola
och undervisas i desamma 214, 69
och 87 skolbarn, under det 3 un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
