Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wårdsbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Winnerstads socken.
Winnerstads socken. 377
1,917 „ skogbärande mark.
Marken är till större delen jemn.
Bådande jordmånen är bördig lera.
Genom socknen går en å med fall
vid Ginkelösa. Socknens förnämsta
väg kommer från Linköp., går förbi
kyrkan till Svinstad och vidare till
Westervik.
Folkmängden var på 1750-talet
0. 734. 1790: 794, 1810: 928,1830:
937, 1850: 1,012, 1870: 1084 på
269 hushåll, 1873: 1,146, hvaraf 563
män och 1877: 1,024 i Bankekind
och 89 i Åkerbo härad.
Hemmantalet år 503/4 oförm och 39 förmedl,
hvaraf 3 till Åkerbo. — I en fast
folkskola undervisas 139 och i en
småskola 26 skolbarn; 3 i allin,
läroverk, 2 i ensk. skola och 12 i
hemmet.
Gårdar inom socknen äro:
Bankekinds h:d: Björkåckla t/2, Boo Va>
Böckstad 2 ’/4, Degeryd 2,
Gammaltorp 1/a, Ginkelösa l3/4, Hofvetorp ’/a,
Jeppestad 31/.,, L. Metsjö l4/a, St. d:o
1, Månestad 1, Prestgården med
Muntorp 1’,’j, Ringatorp 1, Rogestad 2,
Svinestad s/8 Wetterstad 1, Wimarka
4V4, Wiskeryd l*/8, Wårdsberg 4,
Åby 1, Ånestad Örminge 2*/a;
Åkerbo h:d\ Himne 2, S. Wänge 1
mantal. — Här finnas 1 qvarn, 1 såg
och 1 bränneri. Årliga utsädet är
1,565 t:r spanmål och 354 t:r
potatis. Af djur framfödas här 93
hästar, 305 oxar, 41 tjurar, 450 kor,
113 ungnöt, 293 får och 94
svinkreatur.
Vaardhbergh nämnes 1282, då
biskop Henrik anslog af
biskopstion-den till S:t Egidii prebende vid
Linköpings domkyrka, Wartbiergh med
prest och kyrka 1312, Wårdsberg
1318 och 1376 samt Wardhbergha
1379. Socknen har af gammalt
varit eget pastorat, med Askeby som
annex från 1555 till 1581. Den är
från 1657 prebende åt stiftets
biskop. Pastoratet räknas till 2:a klas-
sen, förr till 3:e. Komministraturen
indrogs genom k. skrifvelse af d.
4 okt. 1864. Kyrkan är belägen
å en större kulle samt utgjordes
ursprungligen af ett rundt stenhus
med åtta pelare, *) som uppburo
tak-hvalf, hvaröfver höjde sig ett
åttkantigt torn med skottgluggar.
Äldre förf. och efter dem nyare hafva
upprepat, att denna rundbyggnad
varit ett fäste, som efter
kristendomens införande blifvit använd som
kyrka. I senare tider har
emellertid blifvit visadt, att detsamma
varit ett dopkapell och har sålunda
äfven på den grund en hög ålder.
Redan tidigt tillbyggdes detta
tempel åt norr och söder till en
korskyrka af 87 fots längd och 63 f.
bredd. Såväl rund- som
korsbyggnaden är af huggen kalksten,
hvilken i senare tider blifvit ut- och
invändigt rappad och hvitmenad. År
1753 undergick denna byggnad en
stor förändring, derigenom att det
åttkantiga tornet **) nedtogs,
pelarne nedbrötos och takhvalfvet
ersattes med träbetäckning, hvarjemte
stora fönster på båda sidor
upptogos. I stället uppfördes vid vestra
sidan ett 60 fots högt torn med
spira. Till minne af denna
vandalism uppsattes öfver torningången
en ännu befintlig sten med denna
inskrift: I. N. J. C. Detta sten
och klocktorn byggdes med kyrkans
och socknens bekostnad år 1753 och
1754 under k. Adolf Fredriks
regering. Varande då kyrkoherde Dokt.
And. Ol. Rhyzelius, Episc. Linc.,
kyrkans förestånd. Daniel Palmgren,
kronans fogde och kapellan Johan
Lindstedt. Gudi all ära. Det gamla
tornet hade tvänne gånger blifvit
skadadt, först d. 27 maj 1654
genom åskeld och andra gången 1674
eller 1680, då det under stark storm
nedstörtade. Kyrkan sköflades af
danskarne 1567, men blef icke så
*) Enl. Broocman var pelarnes antal sex.
**) Detta torn var måhända yngre än sjelfva byggnaden. Huru härmed än
förhåller sig är troligt, att detsamma tillkommit för att begagnas som försvarsverk..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
