Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åby, Stora-, socken - Åby, kyrkoherdeboställe - Åbyboda, egendom - Åbylund, säteri - Åbäcksnäs, säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åby.
Åbä cksnäs.
891
eultui dicatce, et terrestri Dei
domi-cilio, templo Abyensi nimis arcto et
augusto ideoque amplificando; juxta
ac huic antehac fracto, nunc autem
resarcito et refecto ceri campano, octo
millia thaler or um dono dedi anno
1755. Præterlapso hoc et sequenti
anno, a dexterrimo Fusore
ceramen-tario Elia Fries Juncopiæ fusum
est hoc æs campanum, Anno 1757.
Den gamla kyrkan var af
gammalt byggnadssätt med tjocka
murar. Hon plundrades och afbrändes
tillika med prestgården 1566 af
danskarne och blef först 1605
fullkomligt återställd.
Afst. från kyrkan till Linköp. är
5,6 och till Skeninge 2,9 mil.
Ge-neralvisitation försiggick senast 1866.
— Kyrkokassan uppgick 1874 till
kr. 151: 36 öre och skolkassan till
1,785: 86.
Af fornlemningar märkas tvenne
runstenar, en i vapenhusväggen och
en i kyrkans nordöstra gafvel. Å
prestgårdens egor omnämnas
ättebackar och vid Ryke bautastenar.
Under 1700-talet omtalas en
fjerdedels mil öster om kyrkan, "en låg
oval stengrund af 16 alnar i
längden och 123/t a. i bredden inom de
5 qvarter breda murarne, med
öppning på muren å vestra sidan".
Denna stengrund har sedermera icke
kunnat återfinnas. Nära en af
socknens bautastenar är en slingrande
gång. Denna gång, som årligen
ombyter plats, kallas af folket Elf
dansen, och det säges äfven, att den
jätte, som ligger begrafven under
stenen, aldrig har någon ro, utan
hvarje natt ses gå fram och åter på
denna gång. Ej långt derifrån står
på en kulle, kallad morfars kulle,
en gran, benämnd morfars gran.
Denna gran, växt ungefär som en ek,
vågar aldrig någon röra med yxa
eller på annat sätt skada, emedan
detta säges medföra olycka.
Postadress: Ödeshög.
Åby, kyrkoherdebost. i sistnämda
s:n, l’/4 m. med stomh. Alboryd
l/8 och Knäpperyd 1/g m. Årl. uts.
omkr. 45 t:r. Boningshuset
innehåller i 2 våningar 12 rum och kök.
Åbyboda i Horns s.-n af Kinda h:d.
Har sedan 1600-talet hört under Åby.
Egendomen är belägen vid sjön
Täftaren och består af 1 mant.
frälse. Arealen är 74 t. åker och
tomter, 88 äng samt 969 skogs och
betesmark och vägar. Elfva bebyggda
torp utgöra tillsammans 860 fria
dagsverken.
s
Åby lund, säteri i Strå s:n af Dals
h:d. Egdes 1662 af Lars Hård, som
då försålde gården till
landshöfdingen Johan Prints, i hvars ego den
1668 säges hafva blifvit säteri.
Enligt en annan uppgift dog P. redan
1663. Egdes 1687 af hans måg,
lagman Jakob Du Rees († härst 1725),
gift med Elsa Prints († härst. 1720),
och kallas i deras ego ännu arf och
eget, derefter af deras måg, kapten
Hans von Schwerin, 1726 som frälse
af brukspatron och assessoren Peder
Svedenstjerna († 1763), vidare af
Ernst Kristoffer Wendel († 1757), som
sålde egendomen till kapten Joh.
Gust. Gyllenhammer, som åter sålde
den till öfverstelöjtnanten Ax.
Kristoffer von Köthen, hvars enka
friherrinnan Ulrika Fredrika Bildstein
(1807) och barn hade gården 1760.
Egdes vidare af sonen, ryttmäst.
Evert Gust. v. Köthen († härst. 1820),
som uppförde nuvarande
manbyggnad. Tillhörde slutligen hans måg
öfverstelöjtn. frih. Helge Rehbinder,
som 1879 försålde egendomen till
herr Ola Olssön.
Manbyggnaden är i 2 våningar,
hvaraf den nedra af sten, med
fron-tispiser. Dertill äro tvenne
flygelbyggnader. Park och trädgård
finnas. Egendomen består af 1 m.
frälsesäteri med Åby V2 m. skatte, lxj2
krono samt Prestorp 3/, skatte med
utjordar. Åby kom 1208 genom byte
under Alvastra kloster. — Afst. till
kyrkan 0,1 och till Wadstena 0,5 rnil.
Abäcksnäs, säteri i Gryts s:n af
Hammarkinds li:d. Tillhörde under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
