- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Senare delen. M-Ö /
400

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsunden, sjö - Åtvids socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400 Åtvids socken.

af hans män skola äfven här hafva
stupat.

Åtvids socken i Bankekinds och
Kinda h:d, gränsar i norr till Grebo,
Wist och Wärna, i hordost till
Björ-säter, i öster till Gärdserum, i
sydvest till Oppeby och Tjärstad samt i
vester till Tjärstad och Wårdsnäs.
Arealen är inom Bankekind 1,3026
qv.mil, hvaraf 0,1474 vatten och inom
Kinda 0,100 hvaraf 0,010 vatten.
Beräknadt i tunnl. är arealen i
Bankekind 26,734 fastland och i Kinda
2,083. Uppgifterna till hush. sällsk
upptaga 28,900 t., hvaraf

3,065 t. åker och odl. jord,
3,862 „ äng, samt
21,973 „ skogbärande mark.
Marken är ojemn och bergig.
Rådande jordmånen är svart- och
sandmylla, blandad med klappersten.
Af insjöar dels inom och dels vid
gränsen af socknen märkas: Örn,
Wirken, St. Bjän, Bysjön, Nären,
Glan, Fallsjön, Melmingen, Tran,
Dan, Håcklasjön, Djupgölen
Lillgö-len, Käfvelbosjön,Tolen Högsjön, Alen
och Följaren. Förutom en betydlig
mängd mindre gölar räknas här
omkring 25 sjöar. Genom socknen
går landsvägen emellan Linköping
och Westervik förbi Örsäters
gästgifvaregård åt Åtvidabergs kopparverk.
Söder om Örsäter utgår enväg till
Wärna och Bersbo grufvor och från
kopparverket en åt vester förbi
kyrkan och till mormorsgrufvan. Från
kyrkan en förbi Adelsnäs till
Ket-tilstad. En annan väg utgår till
Gärdesrum. Genom socknen löper
äfven en del af den 1878 invigda [-Westervik—Åtvidaberg—Bersbo-banan,-]
{+Westervik—Åtvidaberg—Bersbo-ba-
nan,+} (se art. Norsholm—Åtvidaberg
i tillägget). Åtvidaberg och Bersbo
hafva sedan 1857 varit
samman-bundne med en 0,9 mil lång
jernbana.

Folkmängden var omkring 1754:
1450,1790: 2,034,1810: 2,142,1830:
2,888, 1850: 3,936, 1870: 4,984 på
1,031 hushåll 1873: 4,391, hvaraf

2,068 mankön och 1877: 3,862,
hvaraf 112 i Kinda h:d.
Minskningen i folkmängden är förorsakad af
den förminskade verksamheten vid
Åtvidabergs koppargrufvor.
Hemmantalet är 67’/, oförmedl. och 486/12
förmedl. — Af folkskolor finnas här
3 fasta, 1 flyttande och 3
småskolor. I de förstnämda undervisas
332, i den flyttande 78 och i
småskolorna 173; 1 undervisas i allm.
läroverk, 25 i ensk. skola, 15 i
hemmet och 1 saknar undervisning till
följd af naturfel.

Gårdar inom socknen äro: i
Ban-leekinds h:d: Adelsnäs 2, Alserum 1,
Berg 2, Bertilsbo 7i< Bestorp 7a,
Bjässerum 4, Björstorp •%« N.
Bo-torp 7„ Bäckfall 1, Ed 3/4, Falla
% Göthult 1, Hemmingstorp 7*>
Holm 1, Håcklö 1, Härstorp \
In-gelstorp 1lt, Kammarbo
Karlstorp x/2, Kjäfvelsbo 1jl, Krogstorp

1, Kulla % Kantorp 74 Långbrott

2, Mellingsbo 274, Nynäs 1jl,
Närstad 2, Qvickstorp V2, L. Ramshult
% St. d:o 1% Slefringe 2,
Slättfall 1, Torp 1, Tranebo
Westan-torp 1, Wrånghult 2, Ärtorp 1j2,
Örtorp 7a» Åtvid 1, Åtvidaberg 1,
Åtvidsnäs 1, Ängsfall 1, Öndhult 1,
L. Örsäter 1, St. d:o lJ/3, Östantorp
2; i Kinda h:d: Boetorp 1/t,
Emter-näs 1li, Getskinsbo 7a» Käggelöt
74, och Wirsjö 1li mantal.
Dessutom hithör länsdelen af Dalhems
socken i civilt hänseende. — Årliga
utsädet är 1, 225 t:r spanmål, 1,0101,
potatis och 900 kannor lin.
Kreaturshållet är 253 hästar, 559 oxar,
36 tjurar, 974 kor, 425 ungnöt, 1,563
får och 425 svinkreatur. — Inom
socknen äro belägna Åtvidabergs
kopparverk (se nedanför), två
qvarnar, två sågar och ett ölbryggeri. Här
finnas föröfrigt handelsbodar,
hvarjemte ett flertal yrken äro
representerade. Postexpedition äfvensom
telegrafstation hafva länge funnits.
Telegrafstation stänges vid 1879 års slut.

Hvarje Lördag hålles här torgdag.
Under 1700-talet hörde handels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osterlex/2/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free