Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 1. Dröm och verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Dröm eller verklighet.
Vid tolv års ålder hade den unge Svetaketu,
brahma-nen Arunis son, börjat sitt vedastudium. Vid 24 års
ålder kom han hem. Han kunde de tre offervedas
utantill och hade en hög tanke om sig själv och sin lärdom.
Då frågade fadern honom: Har du nu också lärt det ord,
varigenom man kan lära det aldrig lärda, tänka det aldrig
tänkta, känna det aldrig kända? Med blygsel måste
Svetaketu tillstå, att han icke kände denna vetandets yttersta
hemlighet. Då säger fadern: Hämta ett fikon. — Jag har
det här. — Klyv det. — Jag har gjort så. — Vad ser du
däri? — Små, små fikonkärnor. -— Klyv en av dem. Vad
ser du i den? — Jag ser ingenting. Då sade Aruni: Detta
allra minsta, så litet att ditt öga ej kan se det, det är
hela denna världens sanna väsen, det är det väsentliga,
det är själen, det är du, Svetaketu.
Det berömda stället i Chandogyaupanishaden ger oss
den innersta, eviga tanken i indisk världsuppfattning och
livssyn. Det verkliga, det som i sista hand har mening
och betydelse för oss, är icke den yttre värld, som våra
sinnen uppfatta och som vår lidelse åtrår. Sinnenas
värld är idel sken och overklighet, en skapelse av den
eviga illusionen: maya. Liksom fursten mellan
allvarliga regeringsbestyr roar sig med bollspel eller vapenlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
