- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
46

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

verklighet åt det som icke var. Varför skulle icke även
här vårt släktes innersta och djupaste önskan kunna vara
en vägvisare till den nya, den osynliga verkligheten?

De två vägarna leda till skilda föreställningar om
tillvaron efter döden, två tänkesätt, som visserligen ofta —
kanske oftast — ingå egendomliga, invecklade
förbindelser, men som i sina grunddrag framträda som typiskt
åtskilda.

Det sakliga tänkandets förmodanden och överväganden
ge upphov till föreställningen om ett omedelbart fortsatt
liv. Denna tro är ursprungligen icke knuten till idén om
någon ande eller själ. Det är hela människan som
fortlever i en besynnerligt förändrad tillvarelseform. Det är
den döde själv som kommer efter de i livet kvarlämnade
för att skrämma och skada, för att kräva sin rätt av de
efterlevande och söka draga dem till sig i sin trista och
övergivna tillvaro. Vill man hindra honom att gå igen,
driver man en påle genom likets bröst — jordfäster det
i egentligaste mening — binder eller stympar hans
lemmar. Sådan han var i dödsögonblicket eller sådan han
blivit efter döden visar han sig för de efterlevande. Den
svärdslagne uppenbarar sig med sitt gapande, blodiga sår
i pannan. Den döde brudgummen kommer till sin älskade
med gravens kalla dagg i sitt hår. Han går genom stängda
dörrar, och jordens täcke binder honom icke. Men den
som tränger in i hans hög för att röva hans skatter, kan
plötsligt känna sig gripen av hårda armar och erfara,
att han är i högsta grad kroppsligt verklig.

Graven är den dödes hem och hus. Småningom växer
ur den enskilda graven tanken på den stora massgraven,
de dödas gemensamma hem. Den blir ett de dödas rike
djupt under jorden, en skum och dyster värld, där de
bortgångna föra en glädjelös, drömlik tillvaro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free