- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
47

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

Trons väg leder till helt andra tankar om den hinsides
världen. Den döde är i verkligheten icke här. Eller han
är här i graven och dock där borta i ett fjärran varmt
och lyckligt land, en ljusets och överflödets värld därovan.

Enligt satsen att det råa, dystra, mörka måste vara
ursprungligare än det ljusa, hoppfulla har man allmänt
antagit att landet i himlen betecknar ett jämförelsevis
sent och framskridet stadium i föreställningen om livet
efter döden. Det är möjligt att det förhåller sig så. Jag
yttrar mig icke om de ursprungsformer, som ligga bortom
alla för oss kända data. Men det är obestridligt att just
hos de folk, som stått djupast ned på den materiella
kulturutvecklingens skala, möter oss tron på dödslandet i
himmelen, ja, än mer, den kan utan allt tvivel betecknas
som det normala uttrycket för deras dödstro. Jag måste
tillstå att det varit för mig en verklig överraskning att
konstatera detta förhållande.

Landet, dit själen går efter döden, må ligga i skyn eller
under jorden, det är i regel ett fjärran land. Själen
kommer icke dit utan en lång och farofylld resa. Hesiodos
och Pindaros ha sjungit om de saligas öar, belägna långt
borta i väster i den svallande oceanen, där »de lyckliga
hjältarna bo. vilka jorden tre gånger om året bär frukt i
överflöd». Huronerna i Nordamerika trodde att själen
först stannade en lång tid i kroppens närhet. Då
dödsfesten, som firas vart tolfte år, hållits, vandra alla
själarna i sällskap bort till en stor by, som ligger där solen
går ned. Men mycket gamla människor och små barn
orka icke med den långa vandringen. De ha sina egna
byar, som ligga osynliga i huronernas eget land.

På västligaste udden av Sawai funnos två runda hål i
klipporna vid stranden. Här passerade själarna på sin
väg till andelandet. Hövdingarnas genom det större, van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free