- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
54

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

tälja de äldsta myterna. Soluppgång och solnedgång med
aftonrodnadens röda eldsken ger upphov till de första
idéerna om världsskapelse och världsundergång. Till
detta naturens eviga evangelium ha också människorna
knutit sina tankar om vårt öde efter döden. Liksom solen
försvinner den döde i underjordens mörker, men blott
för att finna sin väg till det ljusa, goda landet i himmelen.

Aftonen: den trötta solens död i västerns land, natten:
solgudens och själens resa genom mörkrets riken,
morgonen: en seger över nattens och dödens makter. Det är
en värld, som förefaller oss oändligt avlägsen,
människans barndomsdröm, så obegriplig för oss, som
livspanoramat sett från barnkammargolvet måste vara
obegripligt för den vuxne.

Vi glömma att även vi moderna, vi det tjugonde
seklets människor ännu äga kvar en betydelsefull rest av
det tänkande, som en gång skapade dessa naiva uttryck
för vårt släktes längtan. Det är i den poetiska och
konstnärliga inspirationens upplevelse. För diktaren kan
verkligen det eviga, oräkneliga gånger upprepade skådespelet
ännu i en lycklig stund bli en händelse, ett äventyr. En
morgon kan världen för hans syn träda fram som i en
tidens begynnelse, ny, ofattbart frisk och oförstörd.
Skymningsljus och aftonrodnad kan synas fylld av mening och
djup, som om vi aldrig förr i hela vårt liv märkt eller
vetat, hur en dag slocknar i natten.

Och som ett förunderligt vittnesbörd om
människoandens enhet genom tiderna inställa sig för dikten som
för tron och aningen de eviga tankarna om dödens natt
och det eviga livets morgon. Ingen metafor återkommer
så ofta och självklar som den om solnedgång och död.
»Dagen skrider, det blir kväll och natten bryter in.» Det
handlar skenbart om det kosmiska skeendet, men behöver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free