- Project Runeberg -  Det osynligas värld /
60

(1934) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

slags husgud. Skallen iordningställes, målas, förses med
ögon av pärlemor, infattas kanske i en primitiv kropp
av trä — sannolikt den första typ av gudabild som
människorna känt. Eller de efterlevandes omsorg inriktas på
att bevara åtminstone det varaktigaste av kroppen, det
som längst kan motstå förgängelsen: benen. De
uppgrävas efter en tid, målas med ockra i rött, blodets, livets
färg. Hos ett folk har denna konserveringskonst
utvecklats till verklig vetenskap. Som svartnade träskulpturer
stirra emot oss de med ofattbar skicklighet bevarade
dragen av fornegyptiska kungar och stormän, döda för flera
tusen år sedan. Tekniken är oändligt mycket mer
förfinad än melanesiernas, men tankegången är exakt
densamma.

Tron att en gång i framtiden, långt efter döden, när
kroppen för länge sedan multnat och förintats, den döde
skall stå upp ur mullen med en levande själ och en ny
kropp, bättre och skönare än den gamla, har ingenting
med denna konserveringstro att göra, står ingenstädes i
påvisbar förbindelse med densamma och försmår
fullkomligt alla de metoder och hjälpmedel den tagit i sin tjänst.
Perserna, det folk, hos vilka uppståndelsetron först har
framträtt, behandlade sina döda med en likgiltighet och
ett direkt förakt för de jordiska kvarlevorna, som
förefaller oss upprörande. Liken, som icke få komma i beröring
med något av de heliga elementen, läggas på ett öppet
torn, dakhma, tystnadens torn, där köttet förtäres av
korpar och gamar. Benen rakas sedan ned i en tom brunn
under byggnaden. Det var ett urgammalt bruk,
sammanhängande med en i Centralasien härskande sed att helt
enkelt utsätta de döda i vildmarken. Uppståndelsetron
har icke lett till bättre omsorg om det döda stoftet. Det
är icke heller nödvändigt. Den kropp som uppstår har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/osynligas/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free