Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det osynligas värld - 4. Strålarnas bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
lig, dyster tillvaro. I damm och stoft, i tryckande unken
gravluft sova de sin tunga sömn eller vackla omkring,
svaga, slappa och modlösa. »Allt vad du förmår uträtta
med din kraft må du söka uträtta i livet. Ty i dödsriket,
dit du går, kan man icke verka eller tänka, där finnes
ingen insikt eller vishet», säger Predikaren. Det är som
hörde man Homerus: »Visserligen finnas skuggor, men
tanke och medvetande äga de icke.»
Det är sant, det finns en god död. Den rättfärdiges
önskedöd, då han kallas hädan, gammal och mätt av
dagar, liksom sädesskylen bärgas, när dess tid är inne.
Han samlas till sina fäder, gömmes till vila i ättens grav.
»De efterlevande», skriver Johannes Pedersen, »mista icke
förbindelsen med honom. Det råder en fast enhet mellan
de hädangångna och de levande fränderna, som
upprätthålles genom att de bo tillsammans. Den levande har sitt
liv i den levande släkten men på ingen punkt kan detta
skiljas från gemensamhetslivet med de hädangångna, som
skapat släktens livsinnehåll och alltjämt leva däri. Den
goda, den naturliga döden betyder därför blott, att en
frände går över från en avdelning av släkten till en
annan. Hans själ lever ett skuggliv i sheol, men dess
innehåll verkar framgent i släktens välsignelse och
lyckokraft.»
Men det är egentligen blott i jämförelse med ett
ännu förskräckligare öde, döden fjärran från sitt land och
sina fränder, utan vilostad och jordafärd, som det är en
lycka att få samlas till sina fäder. I grunden är döden
alltid ett ont, den stora olyckan, bild och
sammanfattning av allt som människan fruktar och skyr. Dödsriket
är hemvist för allt ont: sjukdom, pest, förbannelse.
En själ i den mening vi förstå ordet, ett immateriellt
personligt väsen inom oss, som efter döden fortsätter vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
