Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 4. Kristendomens anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
truppernas religiösa känslor, att utspisningen måste
anordnas så, att de kunde hålla sin fasta i ramadan och
att om möjligt ingen kristen tilläts att taga befattning
med de stupades begravning.
Bevisföringen är i varje fall vårdslöst uppbyggd.
Kristendomen har uppkommit i Palestina, fått sin andliga
skapnad i hög grad bestämd av hellenistisk fromhet och
grekiskt tänkande, och den har upplevat sin viktigaste
andliga nutidshistoria bland Nordeuropas folk. Vilken
rassjäl motsvarar kristendomen? Är det den judiska
eller de antika medelhavsfolkens eller den germanska?
Buddhismen har uppkommit i Indien, där den nu i det
egentliga Indien är utdöd eller i varje fall endast lever
som en främmande, importerad religion. Som andlig
livsmakt är den numera starkast i Japan. Är buddhismen
det naturliga uttrycket för den indiska rassjälen eller
rättare sagt för någon av de många rassjälarna i Indiens
brokiga folkvärld, eller är den uttrycket för den
mongoliska rassjälen? Troeltsclis påstående, att islam i
grunden är en nationalarabisk religion är så vidunderligt, att
man icke kan spilla ord på saken. Om något är säkert,
så är det att det egentliga Arabien och den äkta arabiska
nationalkaraktären visat sig som en mycket mager mark
för islam. Dess bärande religiösa väckelse kom från
syrisk och egyptisk munkfromhet, antika och persiska
kulturinslag ha format dess andliga fysionomi. Talet om
öknens armod och stränga ensamhet, som skulle ha givit
sin prägel åt Muhammeds starkt absolutistiska
gudsbegrepp: människan såsom den ödmjuke slaven inför sin
allsmäktige herre, är fraser och ingenting annat, vilket
den som något känner de verkliga ökenaraberna
nogsamt vet.
Historien är icke blott den skådeplats, där nya indi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
